Konjunktur- och arbetsmarknadsläget - Örnsköldsvik
Detta är en rapport från Tillväxtverksamheten.
2024-04-02
Denna rapport redovisar nuvarande stämningsläge och prognos för ekonomin – vart är efterfrågan på arbetskraft påväg? Eftersökta tjänster såväl som sysselsättningsutvecklingen redovisas på bransch - vart är efterfrågan nu stor? Arbetsmarknadens status redovisas med olika nyckeltal.
“Om”, i menyn, beskriver den statistik som redovisas och ytterligare läshänvisningar ges. “Konjunkturläget” redovisar stämningsläget och makroekonomiska variabler. “Arbetsmarknaden” visar nuläget på efterfrågan och olika arbetsmarknadsstatusars utveckling. I “Fördjupning” bryts arbetsmarknadsdata och nyckeltal på olika grupper – detta synliggör var potentialen finns att öka den aggregerade matchningen (sysselsättningen).Sammanfattning
- Sverige
- Stämningsläget i svensk ekonomi: barometerindikatorn på 93.1 i mars, det är en differans med 2.4 enheter sen föregående månad. Värdet signalerar ett sämre stämningsläge än normalt.
- Anställningsplaner i Sverige (3 månader sikt): nettotalet för totala näringslivet på 2 i mars, det är en differans med 2 procentenheter sen föregående månad. Relativt fler respondenter uppger planerade ökningar.
- Näringslivet lokalt
- Stämningsläget för totala näringslivet i Mellersta Norrland (SE32) var under fjärde kvartalet 98, det är en differans med 6 enheter sen föregående kvartal. Värdet signalerar ett sämre stämningsläge än normalt.
- 24 anställda drabbades av varsel under februari i Västernorrlands län. Det är en differans med -51 personer jämfört med ett 10-årigt snitt.
- 4 företag (AB, HB, EF) och därmed 2 anställda drabbades av konkurs under februari i Örnsköldsvik. Det är en differans med 2 företag och -2 anställda jämfört med ett 10-årigt snitt.
- Arbetskraften i Örnsköldsvik (20-64 år)
- 25 037 personer i arbetskraften i januari, det är en differans med -65 personer sen föregående månad.
- 24 038 personer är sysselsatta i januari, det är en differans med -114 personer sen föregående månad.
- 1 422 personer är arbetslösa i februari (enligt Af), det är en differans med 0 personer sen föregående månad. Föregående månad var 1 422 personer arbetslösa (enligt Af), varav 423 av dessa hade AGI-uppgift (betrakras som sysselsatt enligt BAS) - dessa står arbetsmarknaden relativt närmre.
- Utanför arbetskraften i Örnsköldsvik (20-64 år)
- 1 388 personer är sjuka i januari, det är en differans med 19 personer sen föregående månad.
- 1 681 personer har status övriga i januari, det är en differans med 10 personer sen föregående månad.
Obs. att arbetlösa enligt Af baseras på urvalet 16-65 år. Att åldrarna 16-19 samt 65 inkluderas gör att antalet arbetslösa ökar med drygt 100 personer. Önskas en estimerad siffra för arbetslösa enligt Af men åldrarna 20-64 år kan man dra bort 100 personer från arbetslöshetssiffran ovan.
1 Om
För alla figurer gäller:
- Det går att föra musen över respektive datapunkt för att se exakta värden
- Det går att klicka ur- och i serier i legenden - ett dubbelklick visar vald serie
- Det går att zooma i figuren, “Reset axes”-knappen återställer ursprungszoomen
På flera ställen i rapporten redovisas statistik utifrån olika branschaggregeringar enligt den svenska näringsindelningen (SNI). Läs mer om SNI hos SCB: Standard för svensk näringsindelning (SNI).
Vill man fortsätta och titta på data för annan flik, behöver man scrolla upp och ändra flik.
1.1 Konjunkturläget
I sektionen “Läget”, avsnittet om konjunkturläget, redovisas indikatorer och ett antal frågor från Konjunkturinstitutets konjunkturbarometer. Läs mer om konjunkturbarometern hos Konjunkturinstitutet: Företagens och hushållens syn på ekonomin i Konjunkturbarometern.
Konjunkturläget beskrivs i två delavsnitt (flikar), ett för Sverige och ett regionalt. Sist i dessa delavsnitt ges en prognos över både den ekonomiska utvecklingen (BNP/BRP) samt sysselsättningsutvecklingen.
1.2 Arbetsmarknaden
1.2.1 Begrepp och nyckeltal
Arbetsmarknaden beskrivs med flera olika begrepp och nyckeltal som för den ovigde kan vara förvirrande, nedan föjer en redogörelse av arbetsmarknaden och viktiga begrepp.
Det mest centrala begreppet, som kanske också är det minst kända, är arbetskraften. Arbetskraften utgörs av de personer som står till arbetsmarknadens förfogande: endera genom att man är sysselsatt, eller är arbetslös men vill jobba - dessa personer sammantaget utgör “i arbetskraften” (i den schematiska bilden nedan).
Schematisk bild över arbetsmarknaden (SCB)
De som inte jobbar, eller aktivt söker jobb, ingår inte i arbetskaften - de är endera: sjuka, pensionärer, heltidstuderande eller övriga. Utifrån de mörkblå begreppen finns det ett antal nyckeltal man brukar beskriva arbetsmarknaden utifrån, de redovisas nedan:
Nyckeltal på arbetsmarknaden
Nyckeltalen kan avse olika åldergrupperingar, beroende på vem som rapporter och vad man vill visa och/eller jämföra sig med. Några vanligt förekommande är 15-74 år (internationell standard), 16-65 år (Arbetsförmedlingen) samt 20-64 år. Vi kommer i denna rapport primärt rapportera 20-64 år. Detta då det är en ålder man normalt står till arbetsmarknadens förfogande. Mått som arbetskraftsdeltagande och sysselsättningsgrad skulle i teorin kunna nå 100% om inga individer studerade eftergymnasiala utbildningar, var sjuka eller inte deltog i arbetskraften av andra anlendingar. Att redovisa nyckeltal utifrån 20-64 år blir på så sätt mest intuitivt.
1.2.2 BAS-statistiken
Följande rapport redovisar SCB:s nya arbetsmarknadsstatistik kallad befolkningens arbetsmarknadsstatus (BAS). BAS ersätter från och med utfallsåret 2022 den tidigare arbetsmarknadsstatistiken från SCB som kallades registerbaserad arbetsmarknadsstatistik (RAMS). BAS produceras från och med 2020, därmed finns två utfallsår (2020 och 2021) med både RAMS och BAS.
BAS kommer till mot bakgrund av att Skatteverket inför AGI-uppgifter på månadsbasis och att det därmed blir möjligt att följa sysselsattas utveckling på månadsbasis, notera att BAS-statistiken är preliminär under innevarande år. RAMS har bara funnits på årsbasis och haft mätperiod november.
BAS-statistiken kategoriserar en individs arbetsmarknadsstatus till en av följande enligt en hierarkisk ordning:
- Sysselsatt
- Arbetslös
- Studerande (har studiemedel)
- Pensionär
- Sjuk
- Övrig (residual)
För att räknas som sysselsatt enligt BAS behöver en invidid haft en inkomst (AGI-uppgift) på 1 kr mätmånaden.
Läs mer om BAS hos SCB: Befolkningens arbetsmarknadsstatus (BAS).
All arbetsmarknadsstaistik i denna rapport, förutom den branschuppdelade under 2.2.3, utgår från bostadens belägenhet - i princip nattbefolkning.
Flera aktörer rapporterar samma nyckeltal
Utöver att det finns olika nyckeltal för att beskriva arbetsmarknaden finns det flera aktörer som redovisar samma mått men på olika sätt. Detta har dels och göra med att man kan välja olika åldersgrupperingar, som berörts ovan, men även hur man tillskriver individer en viss arbetsmarknadsstatus. Nedan kommer vi redogöra för skillnader mellan den arbetsmarknadsstatistik som finns att tillgå. BAS:ens logik beskrevs ovan, vi kommer kort beröra SCB:s andra arbetsmarknadsstatistik, arbetskraftsundersökningarna (AKU), men fokus kommer ligga på att beskriva skillnaden mellan arbetslösheten så som den rapporteras i BAS och hos Arbetsförmedlingen (Af).
AKU går inte att anväda regionalt
BAS och AKU från SCB har stora likheter i hur de tillskriver en individ en viss arbetsmarknadsstatus, båda beskriver personer i arbetskraften och utanför arbetskraften. En skillnad är dock referensperioden, där BAS avser månad och AKU vecka. Anledningen till att vi inte går in på AKU närmare är då det är en urvalsundersökning, det innebär att den i praktiken inte går att bryta ner på regional nivå då den blir högst ostabil och osäker.
Arbetslöshet från Af, det enda som funnits regionalt
På region- och kommunnivå har den enda arbetsmarknadsstatistik, som funnits tillgänglig på månadsbasis, varit den från Af över arbetsmarknadsstatusen arbetslös – det vill säga, vi har fått månadsuppgift om 1 av de 6 arbetsmarknadsstatusar som hädanefter kommer redovisas genom BAS.
Arbetslösa enligt BAS bygger på Af:s data, men…
BAS hämtar sin statistik från olika myndigheter, uppgifter om arbetslösa kommer från Af:s register. Likt Af utgör de inskrivna arbetslösa (öppet arbetslös eller sökande i program med aktivitetsstöd) de arbetslösa. Så långt allting väl. Det finns dock ett antal skillnader till varför arbetslösheten från Af och SCB inte är densamma, de två huvudsakliga är:
- Hierarkisk klassificering av arbetsmarknadsstatus
- SCB: tar hänsyn till om en individ haft en AGI-uppgift – detta minskar drastiskt antalet arbetslösa (då de klassificeras om till sysselsatt)
- Af: tar ingen hänsyn till AGI-uppgift, så länge du inte är heltidsanställd kan du vara inskriven arbetslös
- Referensperioden är inte densamma
- SCB: arbetslös någon gång under månaden – detta ökar antalet arbetslösa
- Af: arbetslös per sista dagen i månaden
Nettoeffeken är att antalet arbetslösa blir lägre i SCB:s redovisning av arbetslösheten. Likt SCB konstaterar utgör dock källorna snarare komplement till än substitut för varandra. BAS:en ger en bra överblick över arbetsmarknaden som helhet med dess 6 arbetsmarknadsstatusar. Att statusar och nyckeltal går att bryta på födelseregion, ålder och kön är en stark fördel. Detta då det tydligt visar var i befolkningen som potential finns till att få ut mer arbetskraft, genom att öka arbetskraftsdeltagande och sysselsättningsgrad för vissa grupper – de individer som står längst ifrån arbetsmarknaden.
Af:s arbetslöshet fångar fler av de verkligt arbetslösa
Utöver detta kan vi titta på Af:s arbetslöshet för att identifiera de som står något närmre arbetsmarknaden och som i praktiken också ska beaktas som arbetslösa - men som kan ha någon form av inkomst och därför av BAS beaktas som sysselsatt. Grovt kan man säga att skillnaden mellan arbetslösheten enligt Af och SCB utgör dessa individer - indivder som är inskrivna arbetslösa och är tillgängliga för att matchas till ett nytt jobb omgående.
Af:s statistik är mer detaljerad - tid och svag konkurrensförmåga
Ytterligare mervärden från Af:s verksamhetsstatistik är att uppgifter om arbetslösa finns fördelade på grupper med svag konkurrensförmåga, exempelvis funktionsnedsättning. Arbetslösa rapporteras även efter arbetslöshetstid. Denna rapport kommer kompletteras med mer av Af:s verksamhetsstaistik när myndigheten har ett öppet API för hämtande av denna data - i dagsläget är detta manuell hantering som är resurskrävande.
2 Konjunkturläget
2.1 Sverige
Nedan visas huvudindikatorerna i månadssammanställningen av Konjunkturinstitutets konjunkturbarometer. Månadssammanställningen, som görs för riket, består av ett antal konfidensindikatorer, som redovisar stämningsläget per bransch. Indikatorn barometerindikatorn väger samman stämningsläget hos både hushåll och branscher - den visar på det totala stämningsläget i svensk ekonomi.
100 signalerar ett normalt stämningsläge - nivån är markerad med streckad svart linje. Ett värde mellan 90 och 100 signalerar ett svagare stämningsläge än normalt, värden under 90 signalerar ett mycket svagare läge än normalt - nivån 90 är markerad med streckad grå linje. På liknande sätt signalerar ett värde mellan 100 och 110 ett starkare stämningsläge än normalt, och ett värde över 110 ett mycket starkare läge än normalt - nivån 110 är också markerad med grå streckad linje.
Källa: Konjunkturinstitutet
Barometerindikatorn har konstruerats så att den har en tydlig korrelation med svensk ekonomisk utveckling (BNP-tillväxten). En sammanfattning av senaste månadsutfallet finns att läsa hos Konjunkturinstitutet: Aktuellt.
Konfidensindikatorerna konstrueras utifrån ett frågebatteri. Nedan redovisas resultatet på frågan: “Antal anställda (förväntingar)” för ovan branschaggregat - tidsperspektivet är kommande 3 månader.
Nettotal är skillnaden mellan andelen respondenter som svarat exempelvis ökat respektive minskat eller bättre respektive sämre på en fråga.
Källa: Konjunkturinstitutet
2.1.1 Makroekonomiska variabler
Nedan visas inflationen, mätt som kosumentprisindex med fast ränta (KPIF) i årstakt - Riksbankens målvariabel för inflationen - och styrräntan (tidigare kallad reporäntan). Inflationen mätt som KPI visas därefter, det är den inflation som de flesta hushåll möter. Sist visas växelkurser för kronan mot både euron (EUR) och dollarn (USD).
Grå streckad linje visar Riksbankens mål för inflationen, mätt som KPIF.
Källa: SCB & Sveriges riksbank
Om inflationen är positiv ökar den allmänna prisnivån i samhället, det innebär att det som kallas köpkraften urholkas - desto högre inflation desto mer urholkas köpkraften. Läs mer om inflation hos SCB: Inflationen i Sverige.
Styrräntan är ett av Riksbankens styrmedel för hålla inflationen (KPIF) stabil, runt 2 procent. Man kan säga att styrräntan är kostnaden för pengar i samhället. Styrräntan kan ändras 8 gånger per år, när Riksbanken håller sina penningpolitiska möten.
Nedan visas inflationen mätt som KPI, konsumentprisindex, det mest kända måttet för inflationen. Inflationen mätt som KPIF, som vi såg ovan, beräknas med samma data och på samma sätt som KPI, men effekten av ändrade bostadsräntor hade räknats bort. Nedan är effekten av ändrade bostadsräntor med, därför skiljer sig de olika diagrammen åt.
Källa: SCB
Är man intresserad av att se hur Riksbanken ligger till i förhållande till sitt mål, och därmed hur räntan kan tänkas se ut framåt, ska man titta på KPIF-inflationen - det kan ge en signal om vart den långsiktiga efterfrågan är påväg. Är man däremot intresserad av att se hur hushållens köpkraft urholkas löpande, och hur det påverkar deras efterfrågan/konsumtion här och nu, ska man titta på KPI.
Källa: Sveriges riksbank
Stigande nivåer betyder att kronan försvagats, det innebär att man behöver betala fler kronor för att köpa den andra valutan.
2.1.2 Prognos över BNP och sysselsättning
Nedan visas utfall och prognos för den svenska ekonomins utveckling enligt Konjunkturinstitutet senaste bedömning.
BNP-gapet beskriver konjunkturläget: negativt gap = lågkonjunktur, positivt gap = högkonjunktur. BNP-gapet uttrycker skillnaden mellan den prognostiserade ekonomiska utvecklingen och den potentiella ekonomiska utvecklingen. Den potentiella ekonomiska utvecklingen beskriver en teoretisk konjunkturrensad ekonomisk utveckling, den så kallade trendtillväxten.
BNP-tillväxt utifrån fasta priser och kalenderkorrigerade värden.
Källa: Konjunkturinstitutet
BNP-tillväxten beskriver hur ekonomin växer eller krymper. Som ses i figuren ovan, krävs stark ekonomisk tillväxt under åren 2025-26 för att vända konjunkturläget till ett normalt läge som ses i slutet av 2026 - då BNP-gapet ligger på 0.
Källa: Konjunkturinstitutet
2.2 Regionalt
Konjunkturinstitutet tar också fram regionala serier för konjunkturbarometern kvartalsvis, regionala serier avser här NUTS2-regioner. Läs mer om NUTS-regioner hos SCB: EU:s regioner - NUTS.
Obs. att man kan inte jämföra läget i en region med läget i hela landet genom att jämföra nivån på konfidensindikatorn/variabeln för regionen med den konfidensindikator/variabel som gäller hela Sverige. 100 signalerar ett normalt stämningsläge - nivån är markerad med streckad svart linje. Ett värde mellan 90 och 100 signalerar ett svagare stämningsläge än normalt, värden under 90 signalerar ett mycket svagare läge än normalt - nivån 90 är markerad med streckad grå linje. På liknande sätt signalerar ett värde mellan 100 och 110 ett starkare stämningsläge än normalt, och ett värde över 110 ett mycket starkare läge än normalt - nivån 110 är också markerad med grå streckad linje.
Källa: Konjunkturinstitutet
Trots att de regionala serierna inte uppdateras månadsvis, kan de ändå ge värdefull information om hur efterfrågan kan tänkas utvecklas framåt. Genom att titta på förväntansfrågorna, som tar sikte 3 månader framåt, får vi en bild av utvecklingen.
Först studerar vi hur anställningsplanerna ser ut för de branscher vi redovisade ovan, därefter djupdyker vi i fler av förväntansfrågorna kopplat till just tillverkningindustrin.
Nettotal är skillnaden mellan andelen respondenter som svarat exempelvis ökat respektive minskat eller bättre respektive sämre på en fråga.
Källa: Konjunkturinstitutet
Nedan visas förväntasfrågorna kopplat till tillverkningsindustrin. Tillverkningsindustrin visas mot bakgrund att den generellt är en ledande bransch för konjunkturutvecklingen på grund av dess starka internationella koppling.
Nettotal är skillnaden mellan andelen respondenter som svarat exempelvis ökat respektive minskat eller bättre respektive sämre på en fråga.
Källa: Konjunkturinstitutet
Den mest ledande indikatorn för efterfrågan får sägas vara den internationella orderingången. Försäljningspriser speglar i någon mån också efterfrågan, då en hög efterfrågan innebär att företag är prissättande (efterfrågan är hög). Anställningsplaner ger en fingervisning om vart sysselsättningsutvecklingen och därmed arbetslösheten kan vara påväg.
2.2.1 Stämningsläget för specialiserade sektorer i Västernorrland
Nedan redovisas stämningsläget för 6 av de 15 mest koncentrerade sektorerna i länet. Läs mer i rapporten: Västernorrlands styrkeområden (Nr 51/2019). Stämningsläget avser branscherna i Sverige som helhet, men för detta urval anses fördelningen av sysselsatta i riket kunna spegla länets stämningsläge.
100 signalerar ett normalt stämningsläge - nivån är markerad med streckad svart linje. Ett värde mellan 90 och 100 signalerar ett svagare stämningsläge än normalt, värden under 90 signalerar ett mycket svagare läge än normalt - nivån 90 är markerad med streckad grå linje. På liknande sätt signalerar ett värde mellan 100 och 110 ett starkare stämningsläge än normalt, och ett värde över 110 ett mycket starkare läge än normalt - nivån 110 är också markerad med grå streckad linje. Kom ihåg att enskild serie kan visas genom att dubbeklicka på önskad serie i legenden.
Källa: Konjunkturinstitutet
Nedan ges grunden till varför rikets stämningsläge för utvalda sektorer anses kunna ge en bild av länets stämningsläge inom samma sektor (siffror avser 2021):
- Sågverk (SNI 16.1)
- Den specialiserade sektorn är SNI 16.1 och indikatorn är SNI 16.1.
- Länets fördelning av SNI 16:s grupper avviker från rikets, då länet har en större andel mot sågning och hyvling - men då detta ligger tidigare i värdekedjan och är en förutsättning för vidare förädling, anses rikets stämningsläge också spegla läget i länet.
- Massaindustri (SNI 17.11)
- Den specialiserade sektorn är SNI 17.1, indikatorn är SNI 17.11. SNI 17.1 består av SNI 17.11 samt 17.12.
- Pappersindustri (SNI 17.12)
- Den specialiserade sektorn är SNI 17.1, indikatorn är SNI 17.12. SNI 17.1 består av SNI 17.11 samt 17.12.
- Kemisk industri (SNI 20)
- Den specialiserade sektorn är SNI 20.1. Indikatorn består av SNI 20, vilket består av grupperna 20.1-6.
- Länets fördelning av SNI 20 består av hela 86% tillverkning av baskemikalier m.m. (SNI 20.1) - detta är starkt avvikande mot rikets 44%. Även här används samma grund som ovan, att baskemikalier är en insatsvara till ytterligare kemisk produktion och dessutom speglar gruppen 20.4 (rengöringsmedel, parfym och toalettartiklar) helt riket - därav anses indikatorn ändå relevant att följa/redovisa.
- Läkemedelsindustri (SNI 21)
- Den specialiserade sektorn är SNI 21 och indikatorn är SNI 21.
- Länets fördelning av SNI 21:s grupper följer väldigt nära rikets.
- Gummi- & platsindustri (SNI 22)
- Den specialiserade sektorn är SNI 22 och indikatorn är SNI 22.
- Länets fördelning av SNI 22:s grupper följer ungefär rikets.
- Stål- & metallindustri (SNI 24)
- Den specialiserade sektorn är SNI 24.4 och indikatorn är SNI 24.
- Länets fördelning av SNI 24:s grupper avviker mot rikets. Riket har en tyngdpunkt mot framställning av järn och stål vilket saknas i länet, däremot har länet en överrepresentaion av framställning av andra metaller än järn. Den totala andelen vidareförädling av råmetall (SNI 24.2-3) är däremot ungefär densamma. Då den avvikande fördelningen speglar insatsvaran, där behov av råvara grovt följer en konjunkturcykel, gör att indikatorn ändå är relevant att följa/redovisa.
- Elektronikindustri (SNI 26)
- Den specialiserade sektorn är SNI 26.1 och indikatorn är SNI 26.
- Länets andel av 26.1 (tillverkning av elektroniska komponenter och kretskort) är 67%, medan rikets är 19% - däremot består resterande grupper (26.2-8) av vidareförädlade produkter - därav anses indikatorn ändå relevant att följa/redovisa.
- Annan transportmedelsindustri (SNI 30) - bland annat militära
stridsfordon
- Den specialiserade sektorn är SNI 30.4 och SNI 30.9 och indikatorn är SNI 30
- Länets fördelning av SNI 30:s grupper avviker kraftigt från rikets. I länet återfinns 75% av de sysselsatta inom tillverkning av militära stridsfordon, en siffra som är 6% i riket. I riket dominerar istället luftfartyg/rymdfarkoster - sammantaget kan dock SNI 30 sägas spegla efterfrågan på militär utrustning och då länet har betyande försvarsproduktion är indikatorn ändå relevant att följa/redovisa.
2.2.2 Prognos över BRP och sysselsättning
Källa: Nordea - Regionala utsikter (240220)
Källa: Nordea - Regionala utsikter (240220)
3 Arbetsmarknaden
3.1 Arbetsmarknadsstatus
Vill man fortsätta och titta på data för annan flik, behöver man scrolla upp och ändra flik.
3.1.1 Nyckeltal & översikt
Obs. olika vertikala skalor (y-axel) för arbetskraftsdeltagandet och sysselsättningsgraden.
Källa: SCB (BAS - prel. månadsstatistik)
Arbetskraftsdeltagandet ökar generellt under sommarmånaderna när studenter står till arbetsmarknadens förfogande, får man då också ett jobb så ökar även sysselsättningsgraden.
Nedan visas arbetslösheten som mätt enligt SCB:s arbetsmarknadsstatistik BAS. Läs mer om skillnaden i arbetslöshet mellan SCB och Af under sektion 1.2.3. Antalet arbetslösa enligt Af redovisades under “Sammanfattningen”, önskas Af:s arbetslöshetstal kan man besöka: Arbetsförmedlingens månadsöversikt.
Källa: SCB (BAS - prel. månadsstatistik)
Källa: SCB (BAS - prel. månadsstatistik)
Månadssammanställning
Nedan listas översiktlig arbetsmarknadsstatistik för riket, länet och dess kommuner, samt för de ytterligare kommuner som ingår endera inom Umeåregionen eller Sundsvallsregionen - samarbeten mellan kommuner som syftar till att utveckla (stor)regionernas attraktivitet och integrerga samtliga kommuner till funktionella arbetsmarknadsregioner.
Arbetskraften | Ej i arbetskraften | Nyckeltal | |||||||
|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|
Geografi | Antal sysselsatta | Antal arbetslösa | Antal studerande | Antal pensionärer | Antal sjuka | Antal övriga | Arbetskrafts- deltagande [%] | Sysselsättnings- grad [%] | Arbetslöshet [%] |
Riket | 4 748 947 | 273 745 | 168 566 | 39 653 | 219 222 | 512 545 | 84,2 | 79,6 | 5,5 |
Nordanstig | 3 756 | 200 | 74 | 54 | 271 | 361 | 83,9 | 79,6 | 5,1 |
Hudiksvall | 16 032 | 804 | 302 | 186 | 983 | 1 198 | 86,3 | 82,2 | 4,8 |
Västernorrlands län | 104 749 | 5 405 | 2 466 | 1 157 | 6 153 | 8 481 | 85,8 | 81,6 | 4,9 |
Ånge | 3 708 | 182 | 60 | 68 | 268 | 404 | 82,9 | 79,1 | 4,7 |
Timrå | 7 807 | 433 | 124 | 87 | 483 | 549 | 86,9 | 82,4 | 5,3 |
Härnösand | 9 842 | 784 | 203 | 109 | 700 | 877 | 84,9 | 78,6 | 7,4 |
Sundsvall | 45 157 | 2 177 | 1 307 | 411 | 2 256 | 3 444 | 86,5 | 82,5 | 4,6 |
Kramfors | 6 858 | 417 | 155 | 104 | 545 | 841 | 81,5 | 76,9 | 5,7 |
Sollefteå | 7 334 | 413 | 116 | 104 | 512 | 692 | 84,5 | 80,0 | 5,3 |
Örnsköldsvik | 24 038 | 999 | 510 | 271 | 1 388 | 1 681 | 86,7 | 83,2 | 4,0 |
Nordmaling | 2 929 | 117 | 41 | 42 | 178 | 219 | 86,3 | 82,9 | 3,8 |
Bjurholm | 954 | 51 | 14 | 12 | 45 | 86 | 86,9 | 82,5 | 5,1 |
Vindeln | 2 234 | 62 | 62 | 19 | 134 | 171 | 85,6 | 83,2 | 2,7 |
Robertsfors | 2 843 | 96 | 42 | 39 | 159 | 180 | 87,4 | 84,7 | 3,3 |
Vännäs | 4 144 | 116 | 82 | 46 | 207 | 234 | 88,2 | 85,9 | 2,7 |
Umeå | 63 922 | 1 987 | 5 741 | 387 | 2 644 | 5 807 | 81,9 | 79,4 | 3,0 |
Obs. att siffror är brusade - summering av kommunsiffror kommer troligen inte ge exakt länssiffra.
Källa: SCB (BAS - prel. månadsstatistik)
Om arbetskraftsdeltagandet är lågt på grund av att individer studerar så är det positivt, om det däremot är lågt på grund av att individer står utanför arbetskraften av andra anledningar är det negativt. Under sektionen “4. Ej i arbetskraften” kommer dessa andra anledningar att redovisas som tidsserier och dess andel av befolkningen kommer också redovisas för samtliga geografier för att underlätta jämförelser.
3.1.2 Sysselsatta - fördjupning
Källa: SCB (BAS - prel. månadsstatistik)
Ovan visas sysselsatta efter bostadens belägenhet, i princip nattbefolkning - detta speglar sysselsättningsutvecklingen av individer inom geografin, oavsett vart arbetsstället är - denna sysselsättning utgör skatteunderlaget.
Sysselsättningen per bransch (SNI1 - avdelning)
Nedan visas sysselsatta efter arbetsställets belägenhet, i princip dagbefolkning - detta speglar näringslivet i Örnsköldsvik:s utveckling.
I följande figur utgör varje bubbla en SNI-kod(er), enligt tabell 2.
- Bubbelstorleken visar branschens storlek som baseras på senast uppgift om antal sysselsatta.
- Branschens sysselsättningstillväxt senaste året visas på den horisontella axeln (i procent).
- Hur branschens andel av total sysselsättning förändrats senaste året visas på den vertikala axeln (i procentenheter).
Källa: SCB (BAS - prel. månadsstatistik), beräkningar av RVN
Bransch | Sysselsatta | |||||
|---|---|---|---|---|---|---|
SNI-kod(er) | Benämning | 2022-01 | 2023-01 | 2024-01 | Förändring senaste året | Förändring senaste året [%] |
A | företag inom jordbruk, skogsbruk och fiske | 674 | 609 | 591 | -18 | -3,0 |
B+C | tillverkningsindustri; gruvor och mineralutvinningsindustri | 4 777 | 5 031 | 5 389 | 358 | 7,1 |
D+E | företag inom energi och miljö | 317 | 299 | 296 | -3 | -1,0 |
F | byggindustri | 2 128 | 2 162 | 2 098 | -64 | -3,0 |
G | handel; serviceverkstäder för motorfordon och motorcyklar | 2 673 | 2 625 | 2 551 | -74 | -2,8 |
H | transport- och magasineringsföretag | 996 | 989 | 990 | 1 | 0,1 |
I | hotell och restauranger | 661 | 663 | 713 | 50 | 7,5 |
J | informations- och kommunikationsföretag | 486 | 520 | 556 | 36 | 6,9 |
K | kreditinstitut och försäkringsbolag m.m. | 176 | 198 | 195 | -3 | -1,5 |
L | fastighetsbolag och fastighetsförvaltare | 282 | 264 | 278 | 14 | 5,3 |
M+N | företag inom juridik, ekonomi, vetenskap och teknik; företag inom uthyrning, fastighetsservice, resetjänster och andra stödtjänster | 2 134 | 2 233 | 2 306 | 73 | 3,3 |
O | civila myndigheter och försvaret | 1 185 | 1 240 | 1 254 | 14 | 1,1 |
P | utbildningsväsendet | 2 292 | 2 353 | 2 382 | 29 | 1,2 |
Q | enheter för vård och omsorg, socialtjänst | 5 286 | 5 199 | 5 107 | -92 | -1,8 |
R+S+T+U | enheter för kultur, nöje och fritid; andra serviceföretag m.m. | 917 | 1 006 | 1 101 | 95 | 9,4 |
Total | Total | 24 984 | 25 391 | 25 807 | 416 | 1,6 |
Källa: SCB (BAS - prel. månadsstatistik), beräkningar av RVN
3.1.3 Arbetslösa - fördjupning
Källa: SCB (BAS - prel. månadsstatistik)
3.2 Efterfrågan (Af)
3.2.1 Nyanmälda platser (Af)
Nyanmälda platser, per vecka, är en snabbrörlig indikator över arbetsmarknaden som visar på styrkan i efterfrågan av arbetskraft.
Först visas ett 8-veckors glidande medelvärde av nyanmälda platser. Detta jämnar ut den annars ganska hoppiga statistiken och trenden framgår. Att jämföra trenden med tidigare år är det bästa sättet att se om efterfrågan är påväg upp eller ner - och därmed utsikterna för sysselsättningen och arbetslösheten. Förändringen i nyanmälda platser leder generellt sysselsättningsutvecklingen med 6 månader.
Obs. att arbetsförmedlingen fångar ungefär 50% av totalt utlysta/eftersökta tjänster på arbetsmarknaden.
Källa: Arbetsförmedlingen, beräkningar av RVN
Nedan visas nyanmälda platser, outjämnat, för innevarande år och jämfört med ett 10-årigt snitt. Att efterfrågan är högre än snittet kan utöver en konjunkturell effekt, även vara en indikation på att den aggregerade matchningen har försämrats via strukturella matchningsproblem. Diagrammen är därför komplement till varandra.
Obs. att arbetsförmedlingen fångar ungefär 50% av totalt utlysta/eftersökta tjänster på arbetsmarknaden.
Källa: Arbetsförmedlingen
3.2.2 Lediga jobb (Af)
Nedan visas alla lediga jobb som rapporterats till Arbetsförmedlingen (Af), med en varaktighet över 10 dagar. Af fångar ungefär 50% av totalt utlysta/eftersöka tjänster på arbetsmarknaden.
Utbildningskrav: orange - inga krav på utbildning, grå - gymnasiet, lila - eftergymnasial utbildning.
Källa: Arbetsförmedlingen
Totalt fanns 1 363 jobb i Arbetsförmedlingens platsbank i Örnsköldsvik vid utgången av februari 2024.
3.3 Varsel
Alla personer som varslas om uppsägning sägs inte automatiskt upp. Av dem som faktiskt sägs upp blir inte heller alla arbetslösa eftersom en del hinner hitta ett nytt arbete innan man hade gått ut i arbetslöshet. Hur många av de varslade som verkligen blir uppsagda och som sedan också blir arbetslösa varierar över tiden – fler tenderar att faktiskt bli arbetslösa i sämre tider.
Är färre än 5 personer berörda av varsel behöver varsel inte rapporteras in till Arbetsförmedlingen - följdaktligen fångas inte dessa varsel i nedan figurer.
Först visas varsel per månad - detta indikerar varsel-trenden. Därefter visas varsel per bransch - detta visar tydligare inom vilka branscher som varsel läggs. Länstillhörigheten baseras på företagets (organisationsnumrets) länstillhörighet.
Branscher: A - Jordbruk, skogsbruk och fiske, B - Utvinning av mineral, C - Tillverkning, D - Försörjning av el, gas, värme och kyla, E - Vattenfrsj.; avloppsrening, avfallshantering och sanering, F - Bygg, G - Handel, H - Transport, I - Hotell- och restaurangverksamhet, J - IKT, K - Finans- och försäkringsverksamhet, L - Fastighetsverksamhet, M - Verksamhet inom juridik, ekonomi, vetenskap och teknik, N - Uthyrning, fastighetsservice, resetjänster och andra stödtjänster, O - Offentlig förvaltning och försvar, P - Utbildning, Q - Vård och omsorg; sociala tjänster, R - Kultur, nöje och fritid, S - Annan serviceverksamhet.
Den grå streckade linjen visar det månatliga historiska snittet (10 år).
Källa: Arbetsförmedlingen
Till och med februari månad under 2024 hade 33 personer i länet rapporterats varslade till Arbetsförmedlingen. Ett normalt historiskt snitt är att ungefär 75 personer varslas per månad i Västernorrlands län.
Branscher: A - Jordbruk, skogsbruk och fiske, B - Utvinning av mineral, C - Tillverkning, D - Försörjning av el, gas, värme och kyla, E - Vattenfrsj.; avloppsrening, avfallshantering och sanering, F - Bygg, G - Handel, H - Transport, I - Hotell- och restaurangverksamhet, J - IKT, K - Finans- och försäkringsverksamhet, L - Fastighetsverksamhet, M - Verksamhet inom juridik, ekonomi, vetenskap och teknik, N - Uthyrning, fastighetsservice, resetjänster och andra stödtjänster, O - Offentlig förvaltning och försvar, P - Utbildning, Q - Vård och omsorg; sociala tjänster, R - Kultur, nöje och fritid, S - Annan serviceverksamhet
Källa: Arbetsförmedlingen
Nedan visas anställda som varslats per bransch i tabellform för både Västernorrlands län och riket. För att jämförelser skall kunna göras har antalet dividerats med befolkningen 20-64 år och multiplicerats med 10’000 - berörda anställda av konkurser uttrycks på så sätt per 10’000 invånare i respektive geografi.
Bransch | Västernorrlands län | Riket | |||
|---|---|---|---|---|---|
SNI-kod | Benämning | Varslade | Varslade per 10000 inv. | Varslade (Riket) | Varslade per 10000 inv. (Riket) |
A | Jordbruk, skogsbruk och fiske | 0 | 0,0 | 0 | 0,0 |
B | Utvinning av mineral | 0 | 0,0 | 0 | 0,0 |
C | Tillverkning | 0 | 0,0 | 1 952 | 3,3 |
D | Försörjning av el, gas, värme och kyla | 0 | 0,0 | 36 | 0,1 |
E | Vattenförsörjning, avloppsrening, avfallshantering och sanering | 0 | 0,0 | 13 | 0,0 |
F | Byggverksamhet | 0 | 0,0 | 1 596 | 2,7 |
G | Handel, reparation av motorfordon och motorcyklar | 0 | 0,0 | 1 774 | 3,0 |
H | Transport och magasinering | 0 | 0,0 | 662 | 1,1 |
I | Hotell- och restaurangverksamhet | 0 | 0,0 | 225 | 0,4 |
J | Informations- och kommunikationsverksamhet | 6 | 0,5 | 639 | 1,1 |
K | Finans- och försäkringsverksamhet | 0 | 0,0 | 181 | 0,3 |
L | Fastighetsverksamhet | 0 | 0,0 | 26 | 0,0 |
M | Verksamhet inom juridik, ekonomi, vetenskap och teknik | 8 | 0,6 | 828 | 1,4 |
N | Uthyrning, fastighetsservice, resetjänster och andra stödtjänster | 9 | 0,7 | 1 182 | 2,0 |
O | Offentlig förvaltning och försvar, obligatorisk socialförsäkring | 0 | 0,0 | 115 | 0,2 |
P | Utbildning | 0 | 0,0 | 672 | 1,1 |
Q | Vård och omsorg, sociala tjänster | 10 | 0,8 | 353 | 0,6 |
R | Kultur, nöje och fritid | 0 | 0,0 | 435 | 0,7 |
S | Annan serviceverksamhet | 0 | 0,0 | 101 | 0,2 |
Total | Total | 33 | 2,6 | 10 790 | 18,1 |
Branscher: A - Jordbruk, skogsbruk och fiske, B - Utvinning av mineral, C - Tillverkning, D - Försörjning av el, gas, värme och kyla, E - Vattenfrsj.; avloppsrening, avfallshantering och sanering, F - Bygg, G - Handel, H - Transport, I - Hotell- och restaurangverksamhet, J - IKT, K - Finans- och försäkringsverksamhet, L - Fastighetsverksamhet, M - Verksamhet inom juridik, ekonomi, vetenskap och teknik, N - Uthyrning, fastighetsservice, resetjänster och andra stödtjänster, O - Offentlig förvaltning och försvar, P - Utbildning, Q - Vård och omsorg; sociala tjänster, R - Kultur, nöje och fritid, S - Annan serviceverksamhet. Invånarantalet är beräknat för åldrarna 20-64 år, detta för att uppskatta arbetskraften - och därmed få ett mer relevant mätetal.
Källa: Arbetsförmedlingen, beräkningar av RVN
3.4 Konkurser
Följande sektion reodivsar konkurser för bolagsformerna: AB, HB, EF.
I nedan figur visas antalet företagskonkurser för innevarande år, föregående år samt för det år då en konjunkturavmattning senast inleddes. Med konjunkturavmattning menas att högkonjunkturen toppat och var påväg ner, med fortsatt befann sig i högkonjunktur.
Källa: Tillväxtanalys/SCB
Till och med februari månad under 2024 hade 9 företag (AB, HB, EF) gått i konkurs i Riket. Ett normalt historiskt snitt är att ungefär 2 företag går i konkurs per månad.
Nedan visas antal anställda som berörts av att företag gått i konkurs - samma urval som ovan.
Källa: Tillväxtanalys/SCB
Följande treemap-diagram visar antal anställda som berörts av att företag gått i konkurs, uppdelat på bransch. (För muspekaren över för att se bransch antal anställda som berörts, ett dubbelklick förstorar respektive ruta).
Källa: Tillväxtanalys/SCB, beräkningar av RVN
Sist visas egentligen samma bild som ovan, men här finns även tidsdimensionen med. Diagrammet är av samma typ som finns under varsel-sektionen - för att underlätta jämförelser mellan vart varsel och konkurser sker.
Branscher: A - Jordbruk, skogsbruk och fiske, B - Utvinning av mineral, C - Tillverkning, D - Försörjning av el, gas, värme och kyla, E - Vattenfrsj.; avloppsrening, avfallshantering och sanering, F - Bygg, G - Handel, H - Transport, I - Hotell- och restaurangverksamhet, J - IKT, K - Finans- och försäkringsverksamhet, L - Fastighetsverksamhet, M - Verksamhet inom juridik, ekonomi, vetenskap och teknik, N - Uthyrning, fastighetsservice, resetjänster och andra stödtjänster, O - Offentlig förvaltning och försvar, P - Utbildning, Q - Vård och omsorg; sociala tjänster, R - Kultur, nöje och fritid, S - Annan serviceverksamhet
Källa: Tillväxtanalys/SCB, beräkningar av RVN
Nedan visas berörda anställda av konkurs per bransch i tabellform för både Örnsköldsvik och riket. För att jämförelser skall kunna göras har antalet dividerats med befolkningen 20-64 år och multiplicerats med 10’000 - berörda anställda av konkurser uttrycks på så sätt per 10’000 invånare i respektive geografi.
Bransch | Örnsköldsvik | Riket | |||
|---|---|---|---|---|---|
SNI-kod | Benämning | Berörda anställda | Berörda anställda per 10000 inv. | Berörda anställda (Riket) | Berörda anställda per 10000 inv. (Riket) |
A | Jordbruk, skogsbruk och fiske | 0 | 0,0 | 151 | 0,3 |
B | Utvinning av mineral | 0 | 0,0 | 0 | 0,0 |
C | Tillverkning | 0 | 0,0 | 417 | 0,7 |
D | Försörjning av el, gas, värme och kyla | 0 | 0,0 | 1 | 0,0 |
E | Vattenförsörjning, avloppsrening, avfallshantering och sanering | 0 | 0,0 | 0 | 0,0 |
F | Byggverksamhet | 32 | 11,1 | 1 330 | 2,2 |
G | Handel, reparation av motorfordon och motorcyklar | 1 | 0,3 | 927 | 1,6 |
H | Transport och magasinering | 0 | 0,0 | 478 | 0,8 |
I | Hotell- och restaurangverksamhet | 0 | 0,0 | 682 | 1,1 |
J | Informations- och kommunikationsverksamhet | 0 | 0,0 | 157 | 0,3 |
K | Finans- och försäkringsverksamhet | 0 | 0,0 | 27 | 0,0 |
L | Fastighetsverksamhet | 3 | 1,0 | 25 | 0,0 |
M | Verksamhet inom juridik, ekonomi, vetenskap och teknik | 0 | 0,0 | 173 | 0,3 |
N | Uthyrning, fastighetsservice, resetjänster och andra stödtjänster | 1 | 0,3 | 319 | 0,5 |
O | Offentlig förvaltning och försvar, obligatorisk socialförsäkring | 0 | 0,0 | 0 | 0,0 |
P | Utbildning | 0 | 0,0 | 64 | 0,1 |
Q | Vård och omsorg, sociala tjänster | 0 | 0,0 | 565 | 0,9 |
R | Kultur, nöje och fritid | 0 | 0,0 | 156 | 0,3 |
S | Annan serviceverksamhet | 0 | 0,0 | 91 | 0,2 |
Total | Total | 37 | 12,8 | 5 563 | 9,3 |
Invånarantalet är beräknat för åldrarna 20-64 år, detta för att uppskatta arbetskraften - och därmed få ett mer relevant mätetal.
Källa: Tillväxtanalys/SCB, beräkningar av RVN
4 Fördjupning
4.1 Arbetskraften - utbudet
Vill man fortsätta och titta på data för annan flik, behöver man scrolla upp och ändra flik.
4.1.1 Arbetskraftsdeltagande
Källa: SCB (BAS - prel. månadsstatistik)
Det finns potential i att öka arbetskraftsdeltagandet för utrikes födda. Skillnaden mellan arbetskraftsdeltagandet för inrikes födda kvinnor och utrikesfödda kvinnor i Örnsköldsvik var i januari 11.1 procentenheter. Skillnaden mellan arbetskraftsdeltagandet för inrikes födda män och utrikesfödda män i Örnsköldsvik var i januari 7.8 procentenheter. Nedan följer en nedbrytning av arbetskraftsdeltagandet utifrån födelseregion, ålder och kön.
Källa: SCB (BAS - prel. månadsstatistik)
4.1.2 Sysselsättningsgrad
Källa: SCB (BAS - prel. månadsstatistik)
Det finns potential i att öka sysselsättningsgraden för utrikes födda. Dels genom att öka deras arbetskraftsdeltagande, som vi sett, men också genom att minska arbetslösheten för de utrikes födda som redan ingår i arbetskraften.
Skillnaden mellan sysselsättningsgraden för inrikes födda kvinnor och utrikesfödda kvinnor i Örnsköldsvik var i januari 20.3 procentenheter. Skillnaden mellan sysselsättningsgraden för inrikes födda män och utrikesfödda män i Örnsköldsvik var i januari 14.7 procentenheter. Nedan följer en nedbrytning av sysselsättningsgraden utifrån födelseregion, ålder och kön.
Källa: SCB (BAS - prel. månadsstatistik)
Inkomstnivå
Som vi konstaterat klassificerar BAS:en om ett antal personer som är arbetslösa enligt Af:s definition till sysselsatta (enligt SCB:s arbetsmarknadsstatistik). Det går dock att synliggöra dessa, samt vilka ytterligare personer som i högre grad skulle kunna bidra till att lindra arbetskraftsbristen.
Genom att visualisera inkomstnivån för sysselsatta, utifrån inkomstbasbelopp (ibb), kan vi identifera hur många personer som förmodligen inte arbetar heltid och därmed är att beakta som en potential för att öka skatteunderlaget och tillväxten. Nedan visas personer med en inkomst från arbete på 3 ibb. eller lägre.
Inkomstbasbeloppet 2023 ligger på 74’200 kr - följdaktligen visas personer med en månadsinkomst under 18’550 kr i nedan figur.
Källa: SCB (BAS - prel. månadsstatistik)
1 788 sysselsatta personer i Örnsköldsvik hade under januari månad en månadsinkomst understigande 20’000 kr. Bland dessa hade:
- 312 en månadsinkomst mindre än 1 ibb.
- 523 en månadsinkomst på 1 ibb. eller mer, men mindre än 2 ibb.
- 953 en månadsinkomst på 2 ibb. eller mer, men mindre än 3 ibb.
4.1.3 Arbetslöshet
Som konstaterades i sektionen “1.2 Arbetsmarknaden” så mäts arbetslösa i relation till arbetskraften, inte befolkningen. Det innebär att arbetslösheten kan minskas genom att flytta personer ur arbetskraften som är arbetssökande - detta är inte önskvärt. Det är därför viktigt att studera anledningarna bakom varför eventuellt arbetslösheten går ner. Har arbetslösa fått arbete eller har man gått ur arbetskraften för att studera - positivt. Har arbetslösheten minskat av övriga anledningar är det negativt.
Källa: SCB (BAS - prel. månadsstatistik)
Trots att arbetskraftsdeltagandet för utrikesfödda är lägre så är ändå arbetslösheten för denna grupp högre. Arbetslösheten är 12.5 procentenheter högre för utrikesfödda kvinnor i Örnsköldsvik jämfört med inrikesfödda i januari. För utrikesfödda män är arbetslösheten 8.7 procentenheter högre i Örnsköldsvik än för inrikesfödda män i januari. Nedan följer en nedbrytning av arbetslösheten utifrån födelseregion, ålder och kön.
Källa: SCB (BAS - prel. månadsstatistik)
4.2 Ej i arbetskraften
Nedan tabell bygger på tabell 3. Antalet individer i de 4 redovisade arbetsmarknadsstatusarna som ej ingår i arbetskraften har här relaterats till befolkningen i respektive geografi. På så sätt fås ett relativt mått på hur stor gruppen är i respektive geografi och jämförelser kan göras mellan geografierna.
Geografi | Andel studerande [%] | Andel pensionärer [%] | Andel sjuka [%] | Andel övriga [%] |
|---|---|---|---|---|
Riket | 2,8 | 0,7 | 3,7 | 8,6 |
Nordanstig | 1,6 | 1,1 | 5,8 | 7,7 |
Hudiksvall | 1,6 | 1,0 | 5,0 | 6,1 |
Västernorrlands län | 1,9 | 0,9 | 4,8 | 6,6 |
Ånge | 1,3 | 1,4 | 5,7 | 8,6 |
Timrå | 1,3 | 0,9 | 5,1 | 5,8 |
Härnösand | 1,6 | 0,9 | 5,6 | 7,0 |
Sundsvall | 2,4 | 0,8 | 4,1 | 6,3 |
Kramfors | 1,7 | 1,2 | 6,1 | 9,4 |
Sollefteå | 1,3 | 1,1 | 5,6 | 7,5 |
Örnsköldsvik | 1,8 | 0,9 | 4,8 | 5,8 |
Nordmaling | 1,2 | 1,2 | 5,0 | 6,2 |
Bjurholm | 1,2 | 1,0 | 3,9 | 7,4 |
Vindeln | 2,3 | 0,7 | 5,0 | 6,4 |
Robertsfors | 1,2 | 1,2 | 4,7 | 5,4 |
Vännäs | 1,7 | 1,0 | 4,3 | 4,9 |
Umeå | 7,1 | 0,5 | 3,3 | 7,2 |
Källa: SCB (BAS - prel. månadsstatistik), beräkningar av RVN
Vill man fortsätta och titta på data för annan flik, behöver man scrolla upp och ändra flik.
4.2.1 Studerande
Obs. att skalan inte börjar vid 0 då upplösningen skulle bli låg, detta då få studerar över sommarmånaderna.
Källa: SCB (BAS - prel. månadsstatistik)
4.2.2 Pensionärer
Källa: SCB (BAS - prel. månadsstatistik)
4.2.3 Sjuka
Källa: SCB (BAS - prel. månadsstatistik)
Källa: SCB (BAS - prel. månadsstatistik)
Inkomstkälla
För de sjuka kan vi titta på dess huvudsakliga inkomstkälla för att identifiera de som är långvarit sjuka. Dessa utgör en potential att på sikt få in i arbetskraften igen - de utgör majortieten av de sjuka.
Källa: SCB (BAS - prel. månadsstatistik)
1 388 personer har arbetsmarknadsstatus sjuk i Örnsköldsvik. Av dessa har:
- 227 personer har ersättning vid sjukdom - motsvarande 16% av de sjuka
- 1 159 personer har ersättning vid långvarigt nedsatt arbetsförmåga - motsvarande 84% av de sjuka
4.2.4 Övriga
Källa: SCB (BAS - prel. månadsstatistik)
Källa: SCB (BAS - prel. månadsstatistik)
Inkomstkälla
För de övriga kan vi titta på dess huvudsakliga inkomstkälla för att identifiera de inaktiva övriga, de som har ekonomiskt stöd och de som saknar ersättning - vilka utgör majoriteten av övriga.
Källa: SCB (BAS - prel. månadsstatistik)
1 681 personer har arbetsmarknadsstatus övrig i Örnsköldsvik. Av dessa har:
- 123 personer ersättning för föräldraledighet/närståendevård - motsvarande 7% av de övriga
- 218 personer ekonomiskt stöd - motsvarande 13% av de övriga
- 1 300 personer saknar ersättning - motsvarande 77% av de övriga
