RUS-uppföljning - Västernorrland
Detta är ett PM från Tillväxtverksamheten.
2025-09-18
Detta PM sammanfattar utvecklingen av de kvantitativa indikatorerna inom ramen för det ramverk som finns för uppföljning, utvärdering och lärande kopplat till Västernorrlands RUS med sikte på 2030 - Ett Västernorrland.
Statistiken presenteras i löptext per område - ibland kompletterad med figurer.Demografi
Västernorrlands befolkning minskar. Mellan 2019 och 2024 blev vi nästan 3 900 färre invånare, och vid årsskiftet var folkmängden 241 458 personer. De främsta orsakerna till minskningen är negativt födelsenetto och utflyttning till andra län. Fler personer flyttar hit från andra länder än tvärtom, men det räcker inte för att vända trenden.
Källa: SCB (SSD - öppen data)
Det dör fler än det föds i länet. Senast länet uppvisade ett positivt födelsenetto var 1991. Under 2024 föddes det färre än 2 000 barn i länet vilket var det lägsta sedan mätningar från 1968. Viktigt att notera är att även för hela landet var det rekordlågt födda barn per kvinna.
Under de senaste fem åren har Västernorrland förlorat nästan 2 900 invånare i flyttar till övriga Sverige. Av dessa var 86 procent utrikesfödda som tidigare flyttat till länet.
I länet överstiger sedan 2012 antalet män antalet kvinnor i befolkningen, en skevhet som ökat. Jämfört med riket saknar länet drygt 5 600 kvinnor i åldrarna 18-44 år om vi skulle haft samma könsfördelning.
Källa: SCB (SSD - öppen data)
Åldersstrukturen förändras. Andelen invånare i arbetsför ålder (20–64 år) minskar stadigt, medan gruppen 80 år och äldre växer – en trend som väntas fortsätta. Detta ökar försörjningsbördan, där färre i arbetslivet ska försörja fler, vilket skapar utmaningar för både skatteintäkter och arbetsgivares möjlighet att hitta kompetens. Utifrån födelseregion är det den inrikes födda befolkningen som minskar medan antalet utrikesfödda ligger på en mer konstant nivå.
Källa: SCB (SSD - öppen data), bearbetning RVN
Utbildning
En grundutmaning är att många examinerade niondeklassare inte är behöriga till att läsa på gymnasiet (yrkesprogram). År 2024 var behörighetsgraden 82 procent jämfört med rikets 84 procent. Här finns det även stora skillnader mellan länets kommuner. Förslag finns emellertid från regeringen att reformera betygsystemet som gör att fler elever ska kunna läsa vidare till ett yrkesprogram.
Källa: Skolverket (öppen data)
Positivt är att antalet ungdomar som väljer ett yrkesprogram har legat stabilt på drygt 3 000 personer sedan 2020. Såväl Skolverket som Svenskt Näringsliv vill öka antalet platser på yrkesprogrammen och dra ner på de högskoleförberedande programmen. Detta är i linje med SCB:s Trender och prognoser för Västernorrlands län som visat på ett framtida överskott på omkring 2 200 individer på högskoleförberedande program år 2035. Sedan prognosen kom så har steg tagits för att minska antalet som läser högskoleförberedande program, och prognosen visar nu istället på ett överskott om 1 900 individer - framför allt behöver samhällsprogrammet dimensioneras ner.
Det finns stora skillnader mellan hur många män och kvinnor som väljer att läsa vidare efter gymnasiet, där betydligt fler kvinnor än män väljer att gå vidare till eftergymnasiala studier, med en märkbar ökad obalans.
Befolkningens utbildningsnivå har stärkts där andelen lågutbildade (förgymnasial utbildning och utbildningsnivå saknas) minskat samtidigt som andelen högutbildade ökat (eftergymnasial utbildning på 3 år eller mer). Andelen högutbildade i åldern 25–64 år ökade från 21,7 procent (2019) till 24,4 procent (2024). Det är dock en bra bit kvar till riksgenomsnittets 31,5 procent.
Källa: SCB (SSD - öppen data), bearbetning RVN
Sysselsatta och arbetsmarknad
Under pandemin minskade antalet sysselsatta och arbetslösheten ökade initialt (såväl i länet som i riket), men till 2023 hade antalet sysselsatta (boende i länet) ökat med 3 300 personer till totalt 118 670 sysselsatta. Det försämrade konjunkturläget har därefter lett till en avmattning med minskad sysselsättning i den svenska ekonomin och med en stigande arbetslöshet. Samtidigt har världsläget och Sveriges medlemskap i Nato gynnat Västernorrlands försvarsbyggnad och försvarsindustri, som ser en ökad efterfrågan och växande sysselsättning.
Sysselsättningsgraden bland inrikes födda (antal sysselsatta i förhållande till befolkningen 20–64 år) är hög i länet, 86 procent, vilket är marginellt högre än riket. Bland utrikes födda är den däremot betydligt lägre, 70 procent, vilket är marginellt sämre än riket. Här finns en stor arbetskraftsreserv, särskilt bland utrikesfödda kvinnor, som är avgörande för att möta framtidens kompetensbehov.
Källa: SCB (SSD - öppen data)
Arbetslösheten är betydligt högre bland utrikesfödda, där många är långtidsarbetslösa och har en låg utbildningsnivå. Det krävs stora utbildningsinsatser för att få fler av dessa att komma in på arbetsmarknaden.
När man väl har ett jobb är matchningen mellan utbildning och yrke däremot god. Matchning mellan utbildning och yrke (andel helt eller delvis matchade), visar på att Västernorrland ligger på en hög nivå, med 81,3 procent i länet jämfört med 80,6 procent i riket (av befolkningen 20–64 år).
En bransch som växer i länet är besöksnäringen. Bortsett från en nedgång under pandemin har både antalet sysselsatta och förädlingsvärdet ökat. Under 2024 fanns det omkring 2 500 årsarbetskrafter inom länets turism enligt Tillväxtverket och antalet gästnätter i länet har ökat från 1 257 529 (2019) till 1 329 495 (2024). Huvuddelen av antalet inkvarteringar sker på hotell med en andel av drygt 70 procent i länet.
Infrastruktur, klimat och kollektivtrafik
Bredbandsutbyggnaden av fiber fortsätter. År 2023 hade omkring 86 procent av länets hushåll och arbetsställen tillgång till en kapacitet om minst 100 Mbit/sekund, jämfört med knappt 66 procent för arbetsställen och 74 procent för hushåll under 2019. Även utbyggnadstakten utanför tätbebyggda områden går framåt men där kommer det att bli svårt att uppfylla satta bredmansmål till följd av glesa strukturer i länet. I hela landet låg andelen för hushåll respektive arbetsställen under 2023 på omkring 93 procent.
Bostadsbyggandet har varit relativ låg i länet under flera år (med några få undantag) till följd av den demografiska situationen med en minskad befolkning och liten inflyttning. Det har även medfört att bostadspriserna ligger bland de lägsta i landet.
Länets utsläpp av växthusgaser har haft en långvarig minskning, där mätningar har gjorts ända sedan 1990. I Västernorrland sjönk utsläppen från 5,81 ton koldioxidekvivalenter per invånare (2019) till 5,40 ton (2022). Motsvarande siffror för riket var 4,86 och 4,29 ton. Industrin står för omkring 42 procent av alla växthusgasutsläpp i länet följt av transporter som svarar för 28 procent av utsläppen.
Kollektivtrafikens marknadsandel är bland de lägsta i landet, vilket förklaras av att länet är bilberoende till följd av sin gleshet och en tämligen liten befolkning. En positiv utveckling är dock att länets kollektivtrafik under 2024 uppnådde 100 procent fossilfria transporter.
Folkhälsa
Invånarnas självskattade psykiska välbefinnande är gott enligt Folkhälsomyndighetens studie. Närmare 85 procent i länet uppger att de har ett gott psykiskt välbefinnande, vilket är i nivå med riket (genomsnitt för fyra år). Samtidigt har länets invånares ohälsotal (nettodagar per år) under flera år överstigit riksgenomsnittet. Dessutom är skillnaderna mellan könen stora. Under 2024 var ohälsotalet för kvinnor (16–64 år) i länet 34 dagar, vilket var 12 dagar mer än för männen. Motsvarande siffror i riket var 27 dagar för kvinnor och 18 för män.
Mer statistik
För halvtidsutvärderingen av regionala utvecklingsstrategin har en halvtidsuppföljning sammanställts i en visuell rapport. Där finns mer statistik kategoriserad utifrån ett antal mätbara områden i strategin. Du hittar rapporten här: Microsoft Power BI.
