Denna rapport redovisar nuvarande stämningsläge och prognos för ekonomin – vart är efterfrågan på arbetskraft påväg? Antal eftersökta tjänster visas och sysselsättningsutvecklingen redovisas på bransch - vart är efterfrågan nu stor? Arbetsmarknadens status redovisas med olika nyckeltal.

“Om”, i menyn, beskriver den statistik som redovisas och ytterligare läshänvisningar ges. “Konjunkturläget” redovisar stämningsläget och makroekonomiska variabler. “Arbetsmarknaden” visar nuläget på efterfrågan och olika arbetsmarknadsstatusars utveckling. I “Fördjupning” bryts arbetsmarknadsdata och nyckeltal på olika grupper – detta synliggör var potentialen finns att öka den aggregerade matchningen (sysselsättningen).

Sammanfattning

  • Sverige
    • Stämningsläget i svensk ekonomi: barometerindikatorn på 105.1 i augusti, det är en differans med 0.5 enheter sen föregående månad. Värdet signalerar ett bättre stämningsläge än normalt.
    • Anställningsplaner i Sverige (3 månader sikt): nettotalet för totala näringslivet på 6 i augusti, det är en differans med 2 procentenheter sen föregående månad. Relativt fler respondenter uppger planerade ökningar.
  • Näringslivet lokalt
    • Stämningsläget för totala näringslivet i Mellersta Norrland (SE32) var under tredje kvartalet 109.7, det är en differans med 4.6 enheter sen föregående kvartal. Värdet signalerar ett bättre stämningsläge än normalt.
    • Arbetsförmedlingen har tagit bort filen över varsel per bransch och län, så inga varsel kan rapporteras tills den är återställd. RVN har påtalat det till Arbetsförmedlingen. Påtryckningar kan göras till:
    • 3 företag (AB, HB, EF) och därmed 1 anställda drabbades av konkurs under juli i Västernorrlands län. Det är en differans med -10 företag och -29 anställda jämfört med ett 10-årigt snitt.
    • Under de senaste 12 månaderna har 27 anställda berörts av konkurser i Timrå. Det är en förändring med 20 personer jämfört med föregående 12-månadersperiod.
  • Arbetskraften i Timrå (20-66 år)
    • 8 496 personer i arbetskraften i juni, det är en differans med 45 personer sen föregående månad.
    • 8 102 personer är sysselsatta i juni, det är en differans med 81 personer sen föregående månad.
    • 947 personer är arbetslösa i juli (enligt Af), det är en differans med 6 personer sen föregående månad. Föregående månad var 941 personer arbetslösa (enligt Af), varav 547 av dessa hade AGI-uppgift (betrakras som sysselsatt enligt BAS) - dessa står arbetsmarknaden relativt närmre.
  • Utanför arbetskraften i Timrå (20-66 år)
    • 483 personer är sjuka i juni, det är en differans med 4 personer sen föregående månad.
    • 578 personer har status övriga i juni, det är en differans med 64 personer sen föregående månad.

Obs. att arbetlösa enligt Af baseras på urvalet 16-66 år.


1 Om

För alla figurer gäller:

  • Det går att föra musen över respektive datapunkt för att se exakta värden
  • Det går att klicka ur- och i serier i legenden - ett dubbelklick visar vald serie
  • Det går att zooma i figuren, “Reset axes”-knappen återställer ursprungszoomen

På flera ställen i rapporten redovisas statistik utifrån olika branschaggregeringar enligt den svenska näringsindelningen (SNI). Läs mer om SNI hos SCB: Standard för svensk näringsindelning (SNI).


Obs. att nedan görs ett val av flik. Slutet på innehållet för vald flik indikeras med en heldragen orange linje.
Vill man fortsätta och titta på data för annan flik, behöver man scrolla upp och ändra flik.


1.1 Konjunkturläget

I sektionen “Konjunkturläget”, redovisas indikatorer och ett antal frågor från Konjunkturinstitutets konjunkturbarometer. Läs mer om konjunkturbarometern hos Konjunkturinstitutet: Företagens och hushållens syn på ekonomin i Konjunkturbarometern.

Konjunkturläget beskrivs i två delavsnitt, ett för Sverige och ett regionalt. Sist i dessa delavsnitt ges en prognos över både den ekonomiska utvecklingen (BNP/BRP) samt sysselsättningsutvecklingen.


1.2 Arbetsmarknaden

1.2.1 Begrepp och nyckeltal

Arbetsmarknaden beskrivs med flera olika begrepp och nyckeltal som för den ovigde kan vara förvirrande, nedan föjer en redogörelse av arbetsmarknaden och viktiga begrepp.

Det mest centrala begreppet, som kanske också är det minst kända, är arbetskraften. Arbetskraften utgörs av de personer som står till arbetsmarknadens förfogande: endera genom att man är sysselsatt, eller är arbetslös men vill jobba - dessa personer sammantaget utgör “i arbetskraften” (i den schematiska bilden nedan).


Schematisk bild över arbetsmarknaden (SCB)

Schematisk bild över arbetsmarknaden (SCB)


De som inte jobbar, eller aktivt söker jobb, ingår inte i arbetskaften - de är endera: sjuka, pensionärer, heltidstuderande eller övriga. Utifrån de mörkblå begreppen finns det ett antal nyckeltal man brukar beskriva arbetsmarknaden utifrån, de redovisas nedan:


Nyckeltal på arbetsmarknaden

Nyckeltal på arbetsmarknaden


Nyckeltalen kan avse olika åldergrupperingar, beroende på vem som rapporter och vad man vill visa och/eller jämföra sig med. Några vanligt förekommande är 15-74 år (internationell standard), 16-65 år (Arbetsförmedlingen) samt 20-64 år. Vi kommer i denna rapport primärt rapportera 20-64 år. Detta då det är en ålder man normalt står till arbetsmarknadens förfogande. Mått som arbetskraftsdeltagande och sysselsättningsgrad skulle i teorin kunna nå 100% om inga individer studerade eftergymnasiala utbildningar, var sjuka eller inte deltog i arbetskraften av andra anlendingar. Att redovisa nyckeltal utifrån 20-64 år blir på så sätt mest intuitivt.


1.2.2 BAS-statistiken

Följande rapport redovisar SCB:s nya arbetsmarknadsstatistik kallad befolkningens arbetsmarknadsstatus (BAS). BAS ersätter från och med utfallsåret 2022 den tidigare arbetsmarknadsstatistiken från SCB som kallades registerbaserad arbetsmarknadsstatistik (RAMS). BAS produceras från och med 2020, därmed finns två utfallsår (2020 och 2021) med både RAMS och BAS.

BAS kommer till mot bakgrund av att Skatteverket inför AGI-uppgifter på månadsbasis och att det därmed blir möjligt att följa sysselsattas utveckling på månadsbasis, notera att BAS-statistiken är preliminär under innevarande år. RAMS har bara funnits på årsbasis och haft mätperiod november.

BAS-statistiken kategoriserar en individs arbetsmarknadsstatus till en av följande enligt en hierarkisk ordning:

  1. Sysselsatt
  2. Arbetslös
  3. Studerande (har studiemedel)
  4. Pensionär
  5. Sjuk
  6. Övrig (residual)

För att räknas som sysselsatt enligt BAS behöver en invidid haft en inkomst (AGI-uppgift) på 1 kr mätmånaden.

Läs mer om BAS hos SCB: Befolkningens arbetsmarknadsstatus (BAS).

All arbetsmarknadsstaistik i denna rapport, förutom den branschuppdelade under 2.2.3, utgår från bostadens belägenhet - i princip nattbefolkning.


Flera aktörer rapporterar samma nyckeltal

Utöver att det finns olika nyckeltal för att beskriva arbetsmarknaden finns det flera aktörer som redovisar samma mått men på olika sätt. Detta har dels och göra med att man kan välja olika åldersgrupperingar, som berörts ovan, men även hur man tillskriver individer en viss arbetsmarknadsstatus. Nedan kommer vi redogöra för skillnader mellan den arbetsmarknadsstatistik som finns att tillgå. BAS:ens logik beskrevs ovan, vi kommer kort beröra SCB:s andra arbetsmarknadsstatistik, arbetskraftsundersökningarna (AKU), men fokus kommer ligga på att beskriva skillnaden mellan arbetslösheten så som den rapporteras i BAS och hos Arbetsförmedlingen (Af).

AKU går inte att anväda regionalt

BAS och AKU från SCB har stora likheter i hur de tillskriver en individ en viss arbetsmarknadsstatus, båda beskriver personer i arbetskraften och utanför arbetskraften. En skillnad är dock referensperioden, där BAS avser månad och AKU vecka. Anledningen till att vi inte går in på AKU närmare är då det är en urvalsundersökning, det innebär att den i praktiken inte går att bryta ner på regional nivå då den blir högst ostabil och osäker.

Arbetslöshet från Af, det enda som funnits regionalt

På region- och kommunnivå har den enda arbetsmarknadsstatistik, som funnits tillgänglig på månadsbasis, varit den från Af över arbetsmarknadsstatusen arbetslös – det vill säga, vi har fått månadsuppgift om 1 av de 6 arbetsmarknadsstatusar som hädanefter kommer redovisas genom BAS.

Arbetslösa enligt BAS bygger på Af:s data, men…

BAS hämtar sin statistik från olika myndigheter, uppgifter om arbetslösa kommer från Af:s register. Likt Af utgör de inskrivna arbetslösa (öppet arbetslös eller sökande i program med aktivitetsstöd) de arbetslösa. Så långt allting väl. Det finns dock ett antal skillnader till varför arbetslösheten från Af och SCB inte är densamma, de två huvudsakliga är:

  • Hierarkisk klassificering av arbetsmarknadsstatus
    • SCB: tar hänsyn till om en individ haft en AGI-uppgift – detta minskar drastiskt antalet arbetslösa (då de klassificeras om till sysselsatt)
    • Af: tar ingen hänsyn till AGI-uppgift, så länge du inte är heltidsanställd kan du vara inskriven arbetslös
  • Referensperioden är inte densamma
    • SCB: arbetslös någon gång under månaden – detta ökar antalet arbetslösa
    • Af: arbetslös per sista dagen i månaden

Nettoeffeken är att antalet arbetslösa blir lägre i SCB:s redovisning av arbetslösheten. Likt SCB konstaterar utgör dock källorna snarare komplement till än substitut för varandra. BAS:en ger en bra överblick över arbetsmarknaden som helhet med dess 6 arbetsmarknadsstatusar. Att statusar och nyckeltal går att bryta på födelseregion, ålder och kön är en stark fördel. Detta då det tydligt visar var i befolkningen som potential finns till att få ut mer arbetskraft, genom att öka arbetskraftsdeltagande och sysselsättningsgrad för vissa grupper – de individer som står längst ifrån arbetsmarknaden.

Af:s arbetslöshet fångar fler av de verkligt arbetslösa

Utöver detta kan vi titta på Af:s arbetslöshet för att identifiera de som står något närmre arbetsmarknaden och som i praktiken också ska beaktas som arbetslösa - men som kan ha någon form av inkomst och därför av BAS beaktas som sysselsatt. Grovt kan man säga att skillnaden mellan arbetslösheten enligt Af och SCB utgör dessa individer - indivder som är inskrivna arbetslösa och är tillgängliga för att matchas till ett nytt jobb omgående.

Af:s statistik är mer detaljerad - tid och svag konkurrensförmåga

Ytterligare mervärden från Af:s verksamhetsstatistik är att uppgifter om arbetslösa finns fördelade på grupper med svag konkurrensförmåga, exempelvis funktionsnedsättning. Arbetslösa rapporteras även efter arbetslöshetstid. Denna rapport kommer kompletteras med mer av Af:s verksamhetsstaistik när myndigheten har ett öppet API för hämtande av denna data - i dagsläget är detta manuell hantering som är resurskrävande.


2 Konjunkturläget

2.1 Sverige

Nedan visas huvudindikatorerna i månadssammanställningen av Konjunkturinstitutets konjunkturbarometer. Månadssammanställningen, som görs för riket, består av ett antal konfidensindikatorer som redovisar stämningsläget per bransch. Indikatorn barometerindikatorn väger samman stämningsläget hos både hushåll och branscher - den visar på det totala stämningsläget i svensk ekonomi.


100 signalerar ett normalt stämningsläge - nivån är markerad med streckad svart linje. Ett värde mellan 90 och 100 signalerar ett svagare stämningsläge än normalt, värden under 90 signalerar ett mycket svagare läge än normalt - nivån 90 är markerad med streckad grå linje. På liknande sätt signalerar ett värde mellan 100 och 110 ett starkare stämningsläge än normalt, och ett värde över 110 ett mycket starkare läge än normalt - nivån 110 är också markerad med grå streckad linje.

Källa: Konjunkturinstitutet


Barometerindikatorn har konstruerats så att den har en tydlig korrelation med svensk ekonomisk utveckling (BNP-tillväxten). En sammanfattning av senaste månadsutfallet finns att läsa hos Konjunkturinstitutet: Aktuellt.

Konfidensindikatorerna konstrueras utifrån ett frågebatteri. Nedan redovisas resultatet på frågan: “Antal anställda (förväntingar)” för ovan branschaggregat - tidsperspektivet är kommande 3 månader.


Nettotal är skillnaden mellan andelen respondenter som svarat exempelvis ökat respektive minskat eller bättre respektive sämre på en fråga.

Källa: Konjunkturinstitutet


2.1.1 Makroekonomiska variabler

Nedan visas inflationen, mätt som kosumentprisindex med fast ränta (KPIF) i årstakt - Riksbankens målvariabel för inflationen - och styrräntan (tidigare kallad reporäntan). Inflationen mätt som KPI visas därefter, det är den inflation som de flesta hushåll möter. Sist visas växelkurser för kronan mot både euron (EUR) och dollarn (USD).


Grå streckad linje visar Riksbankens mål för inflationen, mätt som KPIF.

Källa: SCB & Sveriges riksbank


Om inflationen är positiv ökar den allmänna prisnivån i samhället, det innebär att det som kallas köpkraften urholkas - desto högre inflation desto mer urholkas köpkraften. Läs mer om inflation hos SCB: Inflationen i Sverige.

Styrräntan är ett av Riksbankens styrmedel för hålla inflationen (KPIF) stabil, runt 2 procent. Man kan säga att styrräntan är kostnaden för pengar i samhället. Styrräntan kan ändras 8 gånger per år, när Riksbanken håller sina penningpolitiska möten.

Nedan visas inflationen mätt som KPI, konsumentprisindex, det mest kända måttet för inflationen. Inflationen mätt som KPIF, som vi såg ovan, beräknas med samma data och på samma sätt som KPI, men effekten av ändrade bostadsräntor hade räknats bort. Nedan är effekten av ändrade bostadsräntor med, därför skiljer sig de olika diagrammen åt.


Källa: SCB


Är man intresserad av att se hur Riksbanken ligger till i förhållande till sitt mål, och därmed hur räntan kan tänkas se ut framåt, ska man titta på KPIF-inflationen - det kan ge en signal om vart den långsiktiga efterfrågan är påväg. Är man däremot intresserad av att se hur hushållens köpkraft urholkas löpande, och hur det påverkar deras efterfrågan/konsumtion här och nu, ska man titta på KPI.


Källa: Sveriges riksbank


Stigande nivåer betyder att kronan försvagats, det innebär att man behöver betala fler kronor för att köpa den andra valutan.


2.1.2 Prognos över BNP och sysselsättning

Nedan visas utfall och prognos för den svenska ekonomins utveckling enligt Konjunkturinstitutet senaste bedömning.

BNP-gapet beskriver konjunkturläget: negativt gap = lågkonjunktur, positivt gap = högkonjunktur. BNP-gapet uttrycker skillnaden mellan den prognostiserade ekonomiska utvecklingen och den potentiella ekonomiska utvecklingen. Den potentiella ekonomiska utvecklingen beskriver en teoretisk konjunkturrensad ekonomisk utveckling, den så kallade trendtillväxten.


BNP-tillväxt utifrån fasta priser och kalenderkorrigerade värden.

Källa: Konjunkturinstitutet


BNP-tillväxten beskriver hur ekonomin växer eller krymper. Som ses i figuren ovan, krävs stark ekonomisk tillväxt under åren 2025-26 för att vända konjunkturläget till ett normalt läge som ses i slutet av 2026 - då BNP-gapet ligger på 0.


Källa: Konjunkturinstitutet


2.2 Regionalt

Konjunkturinstitutet tar också fram regionala serier för konjunkturbarometern kvartalsvis, regionala serier avser här NUTS2-regioner. Läs mer om NUTS-regioner hos SCB: EU:s regioner - NUTS.


Obs. att man kan inte jämföra läget i en region med läget i hela landet genom att jämföra nivån på konfidensindikatorn/variabeln för regionen med den konfidensindikator/variabel som gäller hela Sverige. 100 signalerar ett normalt stämningsläge - nivån är markerad med streckad svart linje. Ett värde mellan 90 och 100 signalerar ett svagare stämningsläge än normalt, värden under 90 signalerar ett mycket svagare läge än normalt - nivån 90 är markerad med streckad grå linje. På liknande sätt signalerar ett värde mellan 100 och 110 ett starkare stämningsläge än normalt, och ett värde över 110 ett mycket starkare läge än normalt - nivån 110 är också markerad med grå streckad linje.

Källa: Konjunkturinstitutet


Trots att de regionala serierna inte uppdateras månadsvis, kan de ändå ge värdefull information om hur efterfrågan kan tänkas utvecklas framåt. Genom att titta på förväntansfrågorna, som tar sikte 3 månader framåt, får vi en bild av utvecklingen. Nedan visas de ingående frågorna i Barometerindikatorn, fast för de regionala serierna - exklusive hushåll.


Anm. De standardiserade nettotalen för frågorna har 0 i medelvärde och 1 i standardavvikelse. Ett nettotal närmare mitten är sämre. Beteckningen -3m och -12m betyder de senaste tre respektive tolv månaderna, +3m och +12m betyder de kommande tre respektive tolv månaderna.

Källa: Konjunkturinstitutet


I följande figur visas specifikt hur anställningsplanerna ser ut för samma branscher som ovan.


Nettotal är skillnaden mellan andelen respondenter som svarat exempelvis ökat respektive minskat eller bättre respektive sämre på en fråga.

Källa: Konjunkturinstitutet


Sist fördjupar vi oss i förväntasfrågorna kopplat till tillverkningsindustrin. Tillverkningsindustrin visas mot bakgrund att den generellt är en ledande bransch för konjunkturutvecklingen på grund av dess starka internationella koppling.


Nettotal är skillnaden mellan andelen respondenter som svarat exempelvis ökat respektive minskat eller bättre respektive sämre på en fråga.

Källa: Konjunkturinstitutet


Den mest ledande indikatorn för efterfrågan får sägas vara den internationella orderingången. Försäljningspriser speglar i någon mån också efterfrågan, då en hög efterfrågan innebär att företag är prissättande (efterfrågan är hög). Anställningsplaner ger en fingervisning om vart sysselsättningsutvecklingen och därmed arbetslösheten kan vara påväg.


2.2.1 Stämningsläget för specialiserade sektorer i Västernorrland

Nedan redovisas stämningsläget för 6 av de 15 mest koncentrerade sektorerna i länet. Läs mer i rapporten: Västernorrlands styrkeområden (Nr 51/2019). Stämningsläget avser branscherna i Sverige som helhet, men för detta urval anses fördelningen av sysselsatta i riket kunna spegla länets stämningsläge.


100 signalerar ett normalt stämningsläge - nivån är markerad med streckad svart linje. Ett värde mellan 90 och 100 signalerar ett svagare stämningsläge än normalt, värden under 90 signalerar ett mycket svagare läge än normalt - nivån 90 är markerad med streckad grå linje. På liknande sätt signalerar ett värde mellan 100 och 110 ett starkare stämningsläge än normalt, och ett värde över 110 ett mycket starkare läge än normalt - nivån 110 är också markerad med grå streckad linje. Kom ihåg att enskild serie kan visas genom att dubbeklicka på önskad serie i legenden.

Källa: Konjunkturinstitutet


Nedan ges grunden till varför rikets stämningsläge för utvalda sektorer anses kunna ge en bild av länets stämningsläge inom samma sektor (siffror avser 2021):

  • Sågverk (SNI 16.1)
    • Den specialiserade sektorn är SNI 16.1 och indikatorn är SNI 16.1.
    • Länets fördelning av SNI 16:s grupper avviker från rikets, då länet har en större andel mot sågning och hyvling - men då detta ligger tidigare i värdekedjan och är en förutsättning för vidare förädling, anses rikets stämningsläge också spegla läget i länet.
  • Massaindustri (SNI 17.11)
    • Den specialiserade sektorn är SNI 17.1, indikatorn är SNI 17.11. SNI 17.1 består av SNI 17.11 samt 17.12.
  • Pappersindustri (SNI 17.12)
    • Den specialiserade sektorn är SNI 17.1, indikatorn är SNI 17.12. SNI 17.1 består av SNI 17.11 samt 17.12.
  • Kemisk industri (SNI 20)
    • Den specialiserade sektorn är SNI 20.1. Indikatorn består av SNI 20, vilket består av grupperna 20.1-6.
    • Länets fördelning av SNI 20 består av hela 86% tillverkning av baskemikalier m.m. (SNI 20.1) - detta är starkt avvikande mot rikets 44%. Även här används samma grund som ovan, att baskemikalier är en insatsvara till ytterligare kemisk produktion och dessutom speglar gruppen 20.4 (rengöringsmedel, parfym och toalettartiklar) helt riket - därav anses indikatorn ändå relevant att följa/redovisa.
  • Läkemedelsindustri (SNI 21)
    • Den specialiserade sektorn är SNI 21 och indikatorn är SNI 21.
    • Länets fördelning av SNI 21:s grupper följer väldigt nära rikets.
  • Gummi- & platsindustri (SNI 22)
    • Den specialiserade sektorn är SNI 22 och indikatorn är SNI 22.
    • Länets fördelning av SNI 22:s grupper följer ungefär rikets.
  • Stål- & metallindustri (SNI 24)
    • Den specialiserade sektorn är SNI 24.4 och indikatorn är SNI 24.
    • Länets fördelning av SNI 24:s grupper avviker mot rikets. Riket har en tyngdpunkt mot framställning av järn och stål vilket saknas i länet, däremot har länet en överrepresentaion av framställning av andra metaller än järn. Den totala andelen vidareförädling av råmetall (SNI 24.2-3) är däremot ungefär densamma. Då den avvikande fördelningen speglar insatsvaran, där behov av råvara grovt följer en konjunkturcykel, gör att indikatorn ändå är relevant att följa/redovisa.
  • Elektronikindustri (SNI 26)
    • Den specialiserade sektorn är SNI 26.1 och indikatorn är SNI 26.
    • Länets andel av 26.1 (tillverkning av elektroniska komponenter och kretskort) är 67%, medan rikets är 19% - däremot består resterande grupper (26.2-8) av vidareförädlade produkter - därav anses indikatorn ändå relevant att följa/redovisa.
  • Annan transportmedelsindustri (SNI 30) - bland annat militära stridsfordon
    • Den specialiserade sektorn är SNI 30.4 och SNI 30.9 och indikatorn är SNI 30
    • Länets fördelning av SNI 30:s grupper avviker kraftigt från rikets. I länet återfinns 75% av de sysselsatta inom tillverkning av militära stridsfordon, en siffra som är 6% i riket. I riket dominerar istället luftfartyg/rymdfarkoster - sammantaget kan dock SNI 30 sägas spegla efterfrågan på militär utrustning och då länet har betyande försvarsproduktion är indikatorn ändå relevant att följa/redovisa.


2.2.2 Prognos över BRP och sysselsättning


Källa: Nordea (Regionala utsikter 260218)


Källa: Nordea (Regionala utsikter 260218)


3 Arbetsmarknaden

3.1 Arbetsmarknadsstatus


Obs. att nedan görs ett val av flik. Slutet på innehållet för vald flik indikeras med en heldragen orange linje.
Vill man fortsätta och titta på data för annan flik, behöver man scrolla upp och ändra flik.


3.1.1 Nyckeltal & översikt

Obs. olika vertikala skalor (y-axel) för arbetskraftsdeltagandet och sysselsättningsgraden.

Källa: SCB (BAS - prel. månadsstatistik)


Arbetskraftsdeltagandet ökar generellt under sommarmånaderna när studenter står till arbetsmarknadens förfogande, får man då också ett jobb så ökar även sysselsättningsgraden.


Arbetskraftsdeltagandet för Västernorrlands kommuner, senaste månaden, visat på en karta.


Nedan visas arbetslösheten som mätt enligt SCB:s arbetsmarknadsstatistik BAS. Läs mer om skillnaden i arbetslöshet mellan SCB och Af under sektion 1.2.2. Antalet arbetslösa enligt Af redovisades under “Sammanfattning”, önskas Af:s arbetslöshetstal kan man besöka: Arbetsförmedlingens månadsöversikt.


Källa: SCB (BAS - prel. månadsstatistik)


Källa: SCB (BAS - prel. månadsstatistik)


Arbetslösheten för Västernorrlands kommuner, senaste månaden, visat på en karta.


Månadssammanställning

Nedan listas översiktlig arbetsmarknadsstatistik för riket, länet och dess kommuner, samt för de ytterligare kommuner som ingår endera inom Umeåregionen eller Sundsvallsregionen - samarbeten mellan kommuner som syftar till att utveckla (stor)regionernas attraktivitet och integrerga samtliga kommuner till funktionella arbetsmarknadsregioner.


Tabell 3. Arbetsmarknadsdata och nyckeltal för olika geografier, 20-66 år - juni 2026

Arbetskraften

Ej i arbetskraften

Nyckeltal

Geografi

Antal sysselsatta

Antal arbetslösa

Antal studerande

Antal pensionärer

Antal sjuka

Antal övriga

Arbetskrafts- deltagande [%]

Sysselsättnings- grad [%]

Arbetslöshet [%]

Riket

5 010 230

268 785

38 681

112 807

224 311

561 045

84,9

80,6

5,1

Nordanstig

3 910

172

35

156

286

336

83,4

79,9

4,2

Hudiksvall

16 667

698

97

542

1 029

1 209

85,8

82,3

4,0

Västernorrlands län

109 833

4 874

723

3 155

6 244

8 741

85,9

82,2

4,2

Ånge

3 853

172

24

171

243

358

83,5

80,0

4,3

Timrå

8 102

394

41

238

483

578

86,4

82,4

4,6

Härnösand

10 282

653

77

290

717

854

85,0

79,9

6,0

Sundsvall

47 329

2 074

376

1 189

2 312

3 843

86,5

82,9

4,2

Kramfors

7 308

308

35

259

560

787

82,3

79,0

4,0

Sollefteå

7 590

347

33

265

517

688

84,1

80,4

4,4

Örnsköldsvik

25 369

925

135

744

1 412

1 640

87,0

83,9

3,5

Nordmaling

3 072

110

14

90

182

191

86,8

83,8

3,5

Bjurholm

975

28

4

27

56

87

85,4

82,7

2,8

Vindeln

2 344

61

14

57

142

163

86,4

84,3

2,5

Robertsfors

2 905

86

9

93

169

202

86,4

83,8

2,9

Vännäs

4 317

119

29

115

224

256

87,6

85,3

2,7

Umeå

68 756

2 121

673

1 113

2 712

9 155

83,9

81,3

3,0

Obs. att siffror är brusade - summering av kommunsiffror kommer troligen inte ge exakt länssiffra.

Källa: SCB (BAS - prel. månadsstatistik)


Om arbetskraftsdeltagandet är lågt på grund av att individer studerar så är det positivt, om det däremot är lågt på grund av att individer står utanför arbetskraften av andra anledningar är det negativt. Under sektionen “4. Ej i arbetskraften” kommer dessa andra anledningar att redovisas som tidsserier och dess andel av befolkningen kommer också redovisas för samtliga geografier för att underlätta jämförelser.


3.1.2 Sysselsatta - fördjupning

Källa: SCB (BAS - prel. månadsstatistik)


Ovan visas sysselsatta efter bostadens belägenhet, i princip nattbefolkning - detta speglar sysselsättningsutvecklingen av individer inom geografin, oavsett vart arbetsstället är - denna sysselsättning utgör skatteunderlaget.


Sysselsättningen per bransch (SNI1 - avdelning)

Nedan visas sysselsatta efter arbetsställets belägenhet, i princip dagbefolkning - detta speglar näringslivet i Timrå:s utveckling.


I följande figur utgör varje bubbla en SNI-kod(er), enligt tabell 2.

  • Bubbelstorleken visar branschens storlek som baseras på senast uppgift om antal sysselsatta.
  • Branschens sysselsättningstillväxt senaste året visas på den horisontella axeln (i procent).
  • Hur branschens andel av total sysselsättning förändrats senaste året visas på den vertikala axeln (i procentenheter).


Källa: SCB (BAS - prel. månadsstatistik), beräkningar av RVN


Tabell 2. Sysselsatta efter arbetsställets belägenhet (dagbefolkning), 15-74 år i Timrå

Bransch

Sysselsatta

SNI-kod(er)

Benämning

2024-06

2025-06

2026-06

Förändring senaste året

Förändring senaste året [%]

A

företag inom jordbruk, skogsbruk och fiske

171

159

166

7

4,4

B+C

tillverkningsindustri; gruvor och mineralutvinningsindustri

1 040

755

760

5

0,7

D+E

företag inom energi och miljö

128

143

148

5

3,5

F

byggindustri

632

639

627

-12

-1,9

G

handel; serviceverkstäder för motorfordon och motorcyklar

529

546

524

-22

-4,0

H

transport- och magasineringsföretag

515

498

513

15

3,0

I

hotell och restauranger

112

109

94

-15

-13,8

J

informations- och kommunikationsföretag

60

68

52

-16

-23,5

K

kreditinstitut och försäkringsbolag m.m.

13

8

9

1

12,5

L

fastighetsbolag och fastighetsförvaltare

70

73

78

5

6,8

M+N

företag inom juridik, ekonomi, vetenskap och teknik; företag inom uthyrning, fastighetsservice, resetjänster och andra stödtjänster

443

440

436

-4

-0,9

O

civila myndigheter och försvaret

207

235

250

15

6,4

P

utbildningsväsendet

770

759

737

-22

-2,9

Q

enheter för vård och omsorg, socialtjänst

1 022

977

965

-12

-1,2

R+S+T+U

enheter för kultur, nöje och fritid; andra serviceföretag m.m.

308

316

314

-2

-0,6

Total

Total

6 020

5 725

5 673

-52

-0,9

Källa: SCB (BAS - prel. månadsstatistik), beräkningar av RVN


3.1.3 Arbetslösa - fördjupning

Källa: SCB (BAS - prel. månadsstatistik)


Förändring av arbetslösheten för Västernorrlands kommuner, senaste månaden jämfört med samma månad ett år tidigare, visat på en karta.


3.2 Efterfrågan (Af)

3.2.1 Nyanmälda platser (Af)

Nyanmälda platser, per vecka, är en snabbrörlig indikator över arbetsmarknaden som visar på styrkan i efterfrågan av arbetskraft.

Nedan visas ett 8-veckors glidande medelvärde av nyanmälda platser. Detta jämnar ut den annars hoppiga statistiken och trenden framgår. Att jämföra trenden med tidigare år är det bästa sättet att se om efterfrågan är påväg upp eller ner - och därmed utsikterna för sysselsättningen och arbetslösheten. Förändringen i nyanmälda platser leder generellt sysselsättningsutvecklingen med 6 månader.


Obs. att arbetsförmedlingen fångar ungefär 50% av totalt utlysta/eftersökta tjänster på arbetsmarknaden.

Källa: Arbetsförmedlingen, beräkningar av RVN


3.3 Varsel

Arbetsförmedlingen har tagit bort filen över varsel per bransch och län, så inga varsel kan rapporteras tills den är återställd. RVN har påtalat det till Arbetsförmedlingen. Påtryckningar kan göras till:


3.4 Konkurser

Följande sektion reodivsar konkurser för bolagsformerna: AB, HB, EF.

I nedan figur visas antalet företagskonkurser för innevarande år, föregående år samt för det år då en konjunkturåterhämtning senast inleddes (exkluderat pandemin). Med konjunkturåterhämtning menas att lågkonjunkturen bottnat och att konjunkturen håller på att vända uppåt - men att konjunkturen fortsatt befann sig i lågkonjunktur.


Källa: Tillväxtanalys


Till och med juli månad under 2026 hade 98 företag (AB, HB, EF) gått i konkurs i Västernorrlands län. Ett normalt historiskt snitt är att ungefär 13 företag går i konkurs per månad.

Nedan visas antal anställda som berörts av att företag gått i konkurs - samma urval som ovan.


Källa: Tillväxtanalys


Föregående diagram visar utvecklingen kumulativt under innevarande år och avser alltid Västernorrlands län. Nedan visas i stället rullande 12 månader för Timrå, vilket ger en mer stabil bild av vilka branscher som berörts av konkurser. Diagrammet visar antal anställda som berörts per bransch och hur dessa fördelar sig mellan månaderna. Branscherna är sorterade efter totalt antal berörda under perioden.


Branschindelningen bygger på Tillväxtanalys indelning baserad på SNI 2007. Den sammanfaller delvis med G-indelningen, men är på vissa områden grövre. Handel (45–47) samt hotell och restaurang (55–56) har här slagits samman till gemensamma branschgrupper.

Källa: Tillväxtanalys


Tabellen nedan jämför antalet anställda som berörts av konkurser i Timrå med riket under de senaste 12 månaderna. För att möjliggöra jämförelser mellan geografier redovisas även antal berörda per 10 000 invånare i åldern 20–67 år.


Anställda berörda av konkurser per bransch - rullande 12 månader (augusti 2025 till och med juli 2026)

Bransch

Timrå

Riket

Bransch

Berörda anställda

Berörda anställda per 10 000 inv.

Berörda anställda (Riket)

Berörda anställda per 10 000 inv. (Riket)

Transport och magasinering

13

12,9

1 526

2,4

Byggindustri

6

6,0

3 729

5,9

Tillverkningsindustri m.fl.

6

6,0

1 497

2,4

Handel

1

1,0

2 722

4,3

Hotell och restaurang

1

1,0

2 148

3,4

Finans-, fastighets- och företagstjänster

0

0,0

3 159

5,0

Information och kommunikation

0

0,0

478

0,8

Jord-, skogsbruk och fiske

0

0,0

186

0,3

Uppgift saknas

0

0,0

41

0,1

Utbildning, vård och övriga tjänster

0

0,0

2 006

3,2

Totalt

27

26,9

17 492

27,7

Branschindelningen bygger på Tillväxtanalys indelning baserad på SNI 2007. Den sammanfaller delvis med G-indelningen, men är på vissa områden grövre. Handel (45–47) samt hotell och restaurang (55–56) har här slagits samman till gemensamma branschgrupper.

Källa: Tillväxtanalys


4 Fördjupning

4.1 Arbetskraften - utbudet


Obs. att nedan görs ett val av flik. Slutet på innehållet för vald flik indikeras med en heldragen orange linje.
Vill man fortsätta och titta på data för annan flik, behöver man scrolla upp och ändra flik.


4.1.1 Arbetskraftsdeltagande

Källa: SCB (BAS - prel. månadsstatistik)


Det finns potential i att öka arbetskraftsdeltagandet för utrikes födda. Skillnaden mellan arbetskraftsdeltagandet för inrikes födda kvinnor och utrikesfödda kvinnor i Timrå var i juni 4.8 procentenheter. Skillnaden mellan arbetskraftsdeltagandet för inrikes födda män och utrikesfödda män i Timrå var i juni 6.1 procentenheter. Nedan följer en nedbrytning av arbetskraftsdeltagandet utifrån födelseregion, ålder och kön.


Källa: SCB (BAS - prel. månadsstatistik)


4.1.2 Sysselsättningsgrad

Källa: SCB (BAS - prel. månadsstatistik)


Det finns potential i att öka sysselsättningsgraden för utrikes födda. Dels genom att öka deras arbetskraftsdeltagande, som vi sett, men också genom att minska arbetslösheten för de utrikes födda som redan ingår i arbetskraften.

Skillnaden mellan sysselsättningsgraden för inrikes födda kvinnor och utrikesfödda kvinnor i Timrå var i juni 13.4 procentenheter. Skillnaden mellan sysselsättningsgraden för inrikes födda män och utrikesfödda män i Timrå var i juni 11.2 procentenheter. Nedan följer en nedbrytning av sysselsättningsgraden utifrån födelseregion, ålder och kön.


Källa: SCB (BAS - prel. månadsstatistik)


Inkomstnivå

Som vi konstaterat klassificerar BAS:en om ett antal personer som är arbetslösa enligt Af:s definition till sysselsatta (enligt SCB:s arbetsmarknadsstatistik). Det går dock att synliggöra dessa, samt vilka ytterligare personer som i högre grad skulle kunna bidra till att lindra arbetskraftsbristen.

Genom att visualisera inkomstnivån för sysselsatta, utifrån inkomstbasbelopp (ibb), kan vi identifera hur många personer som förmodligen inte arbetar heltid och därmed är att beakta som en potential för att öka skatteunderlaget och tillväxten. Nedan visas personer med en inkomst från arbete på 3 ibb. eller lägre.

Inkomstbasbeloppet 2023 ligger på 74’200 kr - följdaktligen visas personer med en månadsinkomst under 18’550 kr i nedan figur.


Källa: SCB (BAS - prel. månadsstatistik)


779 sysselsatta personer i Timrå hade under juni månad en månadsinkomst understigande 20’000 kr. Bland dessa hade:

  • 161 en månadsinkomst mindre än 1 ibb.
  • 259 en månadsinkomst på 1 ibb. eller mer, men mindre än 2 ibb.
  • 359 en månadsinkomst på 2 ibb. eller mer, men mindre än 3 ibb.


4.1.3 Arbetslöshet

Som konstaterades i sektionen “1.2 Arbetsmarknaden” så mäts arbetslösa i relation till arbetskraften, inte befolkningen. Det innebär att arbetslösheten kan minskas genom att flytta personer ur arbetskraften som är arbetssökande - detta är inte önskvärt. Det är därför viktigt att studera anledningarna bakom varför eventuellt arbetslösheten går ner. Har arbetslösa fått arbete eller har man gått ur arbetskraften för att studera - positivt. Har arbetslösheten minskat av övriga anledningar är det negativt.


Källa: SCB (BAS - prel. månadsstatistik)


Trots att arbetskraftsdeltagandet för utrikesfödda är lägre så är ändå arbetslösheten för denna grupp högre. Arbetslösheten är 10.9 procentenheter högre för utrikesfödda kvinnor i Timrå jämfört med inrikesfödda i juni. För utrikesfödda män är arbetslösheten 6.8 procentenheter högre i Timrå än för inrikesfödda män i juni. Nedan följer en nedbrytning av arbetslösheten utifrån födelseregion, ålder och kön.


Källa: SCB (BAS - prel. månadsstatistik)


4.2 Ej i arbetskraften

Nedan tabell bygger på tabell 3. Antalet individer i de 4 redovisade arbetsmarknadsstatusarna som ej ingår i arbetskraften har här relaterats till befolkningen i respektive geografi. På så sätt fås ett relativt mått på hur stor gruppen är i respektive geografi och jämförelser kan göras mellan geografierna.


Tabell 5. Andel individer utanför arbetskraften, per status för olika geografier, 20-66 år - 6 2026

Geografi

Andel studerande [%]

Andel pensionärer [%]

Andel sjuka [%]

Andel övriga [%]

Riket

0,6

1,8

3,6

9,1

Nordanstig

0,7

3,1

5,8

6,8

Hudiksvall

0,5

2,7

5,0

5,9

Västernorrlands län

0,5

2,3

4,6

6,5

Ånge

0,5

3,4

4,9

7,2

Timrå

0,4

2,4

4,9

5,8

Härnösand

0,6

2,2

5,4

6,5

Sundsvall

0,7

2,1

4,1

6,8

Kramfors

0,4

2,7

5,9

8,3

Sollefteå

0,3

2,7

5,3

7,1

Örnsköldsvik

0,4

2,5

4,7

5,4

Nordmaling

0,4

2,4

4,9

5,2

Bjurholm

0,3

2,2

4,6

7,1

Vindeln

0,5

2,0

5,0

5,7

Robertsfors

0,3

2,6

4,7

5,7

Vännäs

0,6

2,3

4,5

5,1

Umeå

0,8

1,3

3,3

11,0

Källa: SCB (BAS - prel. månadsstatistik), beräkningar av RVN


Obs. att nedan görs ett val av flik. Slutet på innehållet för vald flik indikeras med en heldragen orange linje.
Vill man fortsätta och titta på data för annan flik, behöver man scrolla upp och ändra flik.


4.2.1 Studerande

Obs. att skalan inte börjar vid 0 då upplösningen skulle bli låg, detta då få studerar över sommarmånaderna.

Källa: SCB (BAS - prel. månadsstatistik)


4.2.2 Pensionärer

Källa: SCB (BAS - prel. månadsstatistik)


4.2.3 Sjuka

Källa: SCB (BAS - prel. månadsstatistik)


Källa: SCB (BAS - prel. månadsstatistik)


Inkomstkälla

För de sjuka kan vi titta på dess huvudsakliga inkomstkälla för att identifiera de som är långvarit sjuka. Dessa utgör en potential att på sikt få in i arbetskraften igen - de utgör majortieten av de sjuka.


Källa: SCB (BAS - prel. månadsstatistik)


483 personer har arbetsmarknadsstatus sjuk i Timrå. Av dessa har:

  • 83 personer har ersättning vid sjukdom - motsvarande 17% av de sjuka
  • 362 personer har ersättning vid långvarigt nedsatt arbetsförmåga - motsvarande 75% av de sjuka


4.2.4 Övriga

Källa: SCB (BAS - prel. månadsstatistik)


Källa: SCB (BAS - prel. månadsstatistik)


Inkomstkälla

För de övriga kan vi titta på dess huvudsakliga inkomstkälla för att identifiera de inaktiva övriga, de som har ekonomiskt stöd och de som saknar ersättning - vilka utgör majoriteten av övriga.


Källa: SCB (BAS - prel. månadsstatistik)


578 personer har arbetsmarknadsstatus övrig i Timrå. Av dessa har:

  • 40 personer ersättning för föräldraledighet/närståendevård - motsvarande 7% av de övriga
  • 52 personer ekonomiskt stöd - motsvarande 9% av de övriga
  • 465 personer saknar ersättning - motsvarande 80% av de övriga



Rapport genererad genom R med R Markdown.

Kontakt:


Region Västernorrlands logotype.